Så då har jag haft 2 jobbnätter igen. Måste säga att jag trivs
mycket bra på den arbetsplatsen. Och funderar över varför jag
inte börjat med nattjobb tidigare. Känner att det passa mig perfekt.
Men, bättre sent än aldrig :)
Inatt sjöng vi för en Securitas vakt som var på plats hela natten.
Han berättade att han fyllde år, så vi hittade äpplemunkar som
vi bjöd honom på. Glad blev han :) Kul!!
När jag efter hur många timmars sömn som helst vaknade igår,
lördag, så kände jag mig positiv, utvilad, glad och lätt om hjärtat.
Det var skönt att känna så, för det var väldigt längesen. Men nu vet
jag att ljuset finns där någonstans, när dom jobbiga dagarna kommer.
Då är det liksom ok att må dåligt emellanåt! Vänta ut det och se
framåt är vad man får göra då. Kan det nu komma lite värme oxå,
så kan väl livet inte vara så mycket bättre.
Har tänkt lite på vår Usa resa det sista. Vad glad jag är att vi fick
detta minnet tillsammans. Tacksam att Andreas vägrade stanna
hemma, trots att han låg på sjukhuset några nätter innan med
dåliga värden. Om vi skulle avbeställa skulle vi ju göra det 48
timmar innan, men han hade sagt till sköterskorna att det var 72...
Sån var han. Sonen. Om han ville något så var det inte omöjligt
i hans värld. Envis som få. Ja, det är konstigt hur det kan bli i livet.
Nu har dottern kommit hem och det är härligt. Det närmar sig datum
för vårt Big Party. Ser fram emot detta. Säker på att det kommer bli
hur kul och trevligt som helst. Det bästa är att det är nära, ner för
backen bara, sen är vi i lokalen. :)
Nu ska jag göra lite annat. Ha en fin söndag kväll.
Massa Många Kramar// AnnBritt