Ibland kommer dagar när det bara är fööör mycket
Idag var en sådan dag....
Jaha!
Så har det gått några dagar igen av vårt liv.
Fruntimmersveckan kom och gick med regn, som brukligt är.
Några kvällsdopp hann vi med iaf mellan skurarna, jag och E.
Det är ju de där goa stunderna som är de bästa på sommaren.
Att åka till sjön vid 9 - halv 10 på kvällen och simma lite.
Vi har bestämt att vi ska fortsätta med det, alltid!
Även när hon är 29 eller 35, och jag kanske får ha rullator för att komma fram...
Men bada ska vi =)
Sent igår kväll gick jag och K på en promenad till sjön.
Det var helt stilla och det kändes att denna dagen skulle bli fin.
Syrsorna har börjat spela redan, men det är ju bara några dagar kvar av Juli.
En annan kväll kom hon hit och drack kaffe vid halv ett på natten.
Vi är ju nattugglor bägge så det var inget problem!
Skönt att ha henne nära, den kloka, galna, goa kvinna.
Förlåt, fröken var det visst.... hihi..
Har saknat min man mycket.
Igår kväll hade jag behövt ett råd inför ett val av honom.
Nu får jag försöka välja själv.
Tyvärr tror jag att jag väljer fel, eftersom jag alltid låter känslorna styra över förnuftet.
Men vi får se. Saknar honom iaf hela tiden. <3
Nästan 3 veckor har barnen varit hos mig och nu är dom hos sin pappa.
I augusti ska dom vara där en längre period.
Saknar gör man ju våldsamt, men dom har det bra där dom är och jag får försöka njuta av min egentid.
Det är lite märkligt att när man alltid har barnen hos sig, så längtar man efter att vara själv.
Men när man har dom på halvtid så saknar man dom hela tiden..
Människan är väl aldrig nöjd med sin situation, men det gäller att hitta balansen och ta vara på alla dagar.
Som tur är finns ju telefon!!
Jag har väldigt svårt för personer som har en baktanke i allt dom säger.
Träffade en sån idag.
Som omväxling lade jag inte ut någon lång förklaring utan gav bara ett kort svar.
Jag blir lite nervös av sådant.
När man känner i hela kroppen att personen säger ett, men menar ett annat.
Då kan jag bli sådär övertydlig för att förklara hur jag menar.
Men den utstuderade bryr sig ju inte ett dugg om det, utan känner ju sig som en vinnare oavsett hur samtalet går.
Och på ett vis så vinner dom ju, för jag har i min förklaring blottat hela mig, i ett försök att få dom att förstå hur dumt det är som dom håller på med..
Så nog har man saker kvar att lära om andra och sig själv här i livet.
Fast idag kändes det bra att jag var kort och rakt på sak.
Hur det slutade?
Jo, hon skickade bud till mig om vad jag skulle göra (undrar om hon inte vågade säga det till mig direkt?)
Men sen blev det inte som hon ville iaf... =))
Fast jag mådde ju inte jättebra =(
Undrar om det beror på att det var en överordnad inblandad i det hela!?
På nåt sätt har dom ju sett till att ha min framtid i sina händer?
Jag tror dom tycker bättre om det läget än vad jag gör......
Ikväll är det bio igen, 4e piratfilmen.
Johnny Depp är ju en suverän skådespelare i vad han är gör.
Så vi får se vad Jack Sparrow hittar på ikväll =)
Fast innan dess ska jag njuta lite sol på balkongen.
Passa på att njuta ni med, av sol, bad, mat, semester, arbete, kärlek eller vad ni än har för Er.
Kram tills vi hörs igen <3
Fruntimmersveckan kom och gick med regn, som brukligt är.
Några kvällsdopp hann vi med iaf mellan skurarna, jag och E.
Det är ju de där goa stunderna som är de bästa på sommaren.
Att åka till sjön vid 9 - halv 10 på kvällen och simma lite.
Vi har bestämt att vi ska fortsätta med det, alltid!
Även när hon är 29 eller 35, och jag kanske får ha rullator för att komma fram...
Men bada ska vi =)
Sent igår kväll gick jag och K på en promenad till sjön.
Det var helt stilla och det kändes att denna dagen skulle bli fin.
Syrsorna har börjat spela redan, men det är ju bara några dagar kvar av Juli.
En annan kväll kom hon hit och drack kaffe vid halv ett på natten.
Vi är ju nattugglor bägge så det var inget problem!
Skönt att ha henne nära, den kloka, galna, goa kvinna.
Förlåt, fröken var det visst.... hihi..
Har saknat min man mycket.
Igår kväll hade jag behövt ett råd inför ett val av honom.
Nu får jag försöka välja själv.
Tyvärr tror jag att jag väljer fel, eftersom jag alltid låter känslorna styra över förnuftet.
Men vi får se. Saknar honom iaf hela tiden. <3
Nästan 3 veckor har barnen varit hos mig och nu är dom hos sin pappa.
I augusti ska dom vara där en längre period.
Saknar gör man ju våldsamt, men dom har det bra där dom är och jag får försöka njuta av min egentid.
Det är lite märkligt att när man alltid har barnen hos sig, så längtar man efter att vara själv.
Men när man har dom på halvtid så saknar man dom hela tiden..
Människan är väl aldrig nöjd med sin situation, men det gäller att hitta balansen och ta vara på alla dagar.
Som tur är finns ju telefon!!
Jag har väldigt svårt för personer som har en baktanke i allt dom säger.
Träffade en sån idag.
Som omväxling lade jag inte ut någon lång förklaring utan gav bara ett kort svar.
Jag blir lite nervös av sådant.
När man känner i hela kroppen att personen säger ett, men menar ett annat.
Då kan jag bli sådär övertydlig för att förklara hur jag menar.
Men den utstuderade bryr sig ju inte ett dugg om det, utan känner ju sig som en vinnare oavsett hur samtalet går.
Och på ett vis så vinner dom ju, för jag har i min förklaring blottat hela mig, i ett försök att få dom att förstå hur dumt det är som dom håller på med..
Så nog har man saker kvar att lära om andra och sig själv här i livet.
Fast idag kändes det bra att jag var kort och rakt på sak.
Hur det slutade?
Jo, hon skickade bud till mig om vad jag skulle göra (undrar om hon inte vågade säga det till mig direkt?)
Men sen blev det inte som hon ville iaf... =))
Fast jag mådde ju inte jättebra =(
Undrar om det beror på att det var en överordnad inblandad i det hela!?
På nåt sätt har dom ju sett till att ha min framtid i sina händer?
Jag tror dom tycker bättre om det läget än vad jag gör......
Ikväll är det bio igen, 4e piratfilmen.
Johnny Depp är ju en suverän skådespelare i vad han är gör.
Så vi får se vad Jack Sparrow hittar på ikväll =)
Fast innan dess ska jag njuta lite sol på balkongen.
Passa på att njuta ni med, av sol, bad, mat, semester, arbete, kärlek eller vad ni än har för Er.
Kram tills vi hörs igen <3
Blommor och förödelse
Ibland händer saker som skakar om livets grundvalar.
Sånt som berör på djupet.
Saker man har med sig en lång tid.
Som när den vackraste rosen dör i sin ljuvaste blomning.
När den vackraste rosen är med och planerar sin begravning.
När begravningen är så sorglig och så vacker att man inte vet hur man ska stå ut att fortsätta leva.
Sen händer saker i Oslo.
Meningslöst våld och inkräktande på demokratin.
Jag beundrar de norska politikerna.
Även när de står med svettpärlor på överläppen och försöker förstå.
Dom har en ödmjukhet och en kärlek i sitt hjärta som andra länders politiker (inga nämnda!) skulle behöva mer av.
Dom sörjer och beklagar men är fast beslutna att ena och gå vidare.
Det är värt all respekt.
Den kvarvarande familjen och de norska politikerna har något gemensamt.
De står med fötterna på jorden även när marken under dem skakar.
De är fast beslutna att klara av dagarna de har framför sig.
När vi andra väljer att gå under av sorgen, när vi säger att vi inte orkar mer.
Då finns det människor som fortsätter kämpa.
Som inte låter terrorattacker och sjukdomar ta över det svarta i livet.
För mig är de hjältar.
Dom som tror på det goda, på att fortsätta kämpa, att inte låta sorgen och smärtan vinna.
Det är dessa man lär sig av.
Lär sig att inte ge upp.
Att fortsätta tro.
På det som är fint, vackert och som betyder något i denna världen.
Vi får aldrig glömma det vackra, inte glömma varandra.
Alltid ta hand om varann, hjälpas åt och kämpa vidare.
För kärlekens skull och för rättvisans.
Kram på Er och Sov så gott! <3
Sånt som berör på djupet.
Saker man har med sig en lång tid.
Som när den vackraste rosen dör i sin ljuvaste blomning.
När den vackraste rosen är med och planerar sin begravning.
När begravningen är så sorglig och så vacker att man inte vet hur man ska stå ut att fortsätta leva.
Sen händer saker i Oslo.
Meningslöst våld och inkräktande på demokratin.
Jag beundrar de norska politikerna.
Även när de står med svettpärlor på överläppen och försöker förstå.
Dom har en ödmjukhet och en kärlek i sitt hjärta som andra länders politiker (inga nämnda!) skulle behöva mer av.
Dom sörjer och beklagar men är fast beslutna att ena och gå vidare.
Det är värt all respekt.
Den kvarvarande familjen och de norska politikerna har något gemensamt.
De står med fötterna på jorden även när marken under dem skakar.
De är fast beslutna att klara av dagarna de har framför sig.
När vi andra väljer att gå under av sorgen, när vi säger att vi inte orkar mer.
Då finns det människor som fortsätter kämpa.
Som inte låter terrorattacker och sjukdomar ta över det svarta i livet.
För mig är de hjältar.
Dom som tror på det goda, på att fortsätta kämpa, att inte låta sorgen och smärtan vinna.
Det är dessa man lär sig av.
Lär sig att inte ge upp.
Att fortsätta tro.
På det som är fint, vackert och som betyder något i denna världen.
Vi får aldrig glömma det vackra, inte glömma varandra.
Alltid ta hand om varann, hjälpas åt och kämpa vidare.
För kärlekens skull och för rättvisans.
Kram på Er och Sov så gott! <3
Ibland blir det bra ändå.
Jag var så sugen på att åka till Smögen idag och ta en tur på bryggan där.
Men så skulle E till en kompis och det är oxå viktigt!
Så jag blev sittandes med hennes mamma i solen med lite kaffe.
Så ska E sova över och jag ska hämta lite grejor till henne.
Då passar vi på att ta ett glas vin eller 2 och det skulle bli mat med =)
Skjuts hem är fixad, så bättre kan det inte bli!
Tog en liten tur till torget och hittade nya solglasögon.
Mina har en förmåga att alltid gå sönder.
Antingen är det något barn som sätter sig på dom eller drar i skalmen... nu var det en katt som rev ner dom så ena glaset lossade. Tur man köper billighetsvarianten... fast dom dyrare kanske skulle hålla bättre.
Fast det tror jag inte, och vill inte prova heller. Det får vänta tills barn och katter flyttat hemifrån tror jag =)
Jaha, annars är ju vädret perfekt, inte för varmt och inte för kallt. Bra väder att bara vara i.
Gillar ju det. Att ta dagen som den kommer. Göra det man känner för, krångligare behöver inte livet vara.
När allt har varit krångligt innan, är det skönt att känna så.
"Det ska va gott å leva, annars kan det kvitta" sjöng galenskaparna/after shave för många år sen.
Sant är det!
Så ta nu vara på dagen och släpp alla krav. Det är bara ni själva som ställer dom höga förväntningarna.
Ge din man en kram och säg att du älskar honom.
Gör en kopp kaffe till din fru, helt apropå.
Lägg dig på gräset med en filt och 20 böcker och ha sagostund för ungarna.
Gör något som du inte brukar, ring en vän du inte pratat med å länge, köp en blomma till en hjälpsam granne.
Som man sår får man skörda...
Men framför allt: Var rädda om varandra. Se egenskaperna ni älskar och bortse från det andra, så blir dagen fin!
Många Kramar från AnnBritt =)
Så mycket kärlek <3
Det har varit en så fin dag idag.
Både väder och kärlek har strålat ikapp idag.
Lovade ju info om vad jag gjorde igår.
K är duktig på bröllopstårtor så det blev presenten till de nygifta från oss
Vad köper man till dom som har allt? Handdukar går ju alltid åt, och så här fint inpackade duger det bra som bröllopsgåva, tycker jag. =) Det är cellofan runt, men det kortet blev inte så bra...
Körde ju sonen till sjukhuset i morse. Näst sista behandlingen. de 9 månaderna har gått ganska fort trots allt.
Skönt är ju det. Så här långt ser allt bra ut. Håller tummar.
På fredag kommer han hem igen.
E och jag gjorde oss i ordning för vigseln i kommunhuset kl 14.
Så blev det!! =)
Vigseln var verkligen fin och förättaren spelade och sjöng en fin melodi med passande text till nygifta.
Därefter åkte vi till en mysig restaurang precis vid havet.
Där åt vi väldigt god fisk i olika varianter... och avslutade med hemgjord glass och bär.
Här är utsikten från andra våningen:
När vi nästan ätit färdigt kom en störtskur, men den gick snart över och solen tittade fram igen.
Vi åkte hem till de nygifta och åt en god tårta och skålade i mousserande på balkongen.
All Lycka och Kärlek önskar jag Er. Tack för en fin dag! <3
Ni var så fina idag! Fortsätt ta hand om varandra på samma sätt, alla dagar så blir det många lyckliga år.
När vi var på väg till vigseln fick jag ett sms.
I lördags förlovade sig M & R på Öland.
Jag önskar jag var närmare och kunde ge er en Grattiskram, men vi får ta det när vi ses.
Jag önskar oxå att min man var med och kunde dela sin dotters glädje, men han är med ändå. <3
Från oss här på Västkusten kommer mängder av Lyckönskningar och Kramar.
Jag vet att ni har väntat på detta och att ni får det fint tillsammans.
Snart löser sig allt annat oxå! Puss på Er!
Och P.S. Marie, jag vet att du läser =) Tack för din kommentar!!
Nu har jag brudparets barn i soffan. Dom sover här inatt, så de nygifta får mysa lite för sig själva.
Imorgon blir det Harry Potter på bio. Ska bli spännande att se upplösningen på den sagan.
Kärleksfulla Kramar till er från mig.
Ni vet väl att man behöver minst 4 kramar per dag för att växa som människa?? =)
Hoppsan...
Oj!! Som det kan bli när man minst anar det..
Jag var nyfiken på vem jag skriver för.
Så bad jag om ett liten kommentar på åsikter.
"Tanten" skrev så fint så jag nästan grät, blev rörd och lite generad!
Så nu ska jag inte fråga igen vilka ni är =)
Ska bara vara tacksam för de läsare jag har.
Jag skriver för att jag behöver få ur mig.
Och ni som läser får göra det av vilken anledning ni vill.
Ni är alltid välkomna!
Idag var jag ju på Torp med K.
Tror hela Uddevalla Kommun med omnejd och halva Norge var där.
Har nog aldrig sett så mycket bilar på köpcentrat förut.
Fast regniga semesterdagar finns kanske inte så mycket annat att göra än att handla.
Vi fick tag i det vi behövde, resultat kommer visas senare ;o)
Sen bjöd K på revben och kyckling från gårdagen. Gottigottgott var det!!
För övrigt har jag tvättat och hämtat mitt 4e barn I som är namne med min son.
Han ska vara här till tisdag, alltid lika mysigt <3
Dotter och jag målar just nu naglar för imorgon och har rullat upp hår.
På morgonen kör jag A till JK.
Tror det är näst sista behandling, hoppas iaf på det!
Ska bli skönt när det är över. Jag önskar att min oro kan lägga sig lite sedan.
Den som lever får se vad som händer.
Önskar Er alla, generösa som "Tant" eller blyga som Er andra, en riktigt skön vecka!
Många Kramar från mig <3
Jag var nyfiken på vem jag skriver för.
Så bad jag om ett liten kommentar på åsikter.
"Tanten" skrev så fint så jag nästan grät, blev rörd och lite generad!
Så nu ska jag inte fråga igen vilka ni är =)
Ska bara vara tacksam för de läsare jag har.
Jag skriver för att jag behöver få ur mig.
Och ni som läser får göra det av vilken anledning ni vill.
Ni är alltid välkomna!
Idag var jag ju på Torp med K.
Tror hela Uddevalla Kommun med omnejd och halva Norge var där.
Har nog aldrig sett så mycket bilar på köpcentrat förut.
Fast regniga semesterdagar finns kanske inte så mycket annat att göra än att handla.
Vi fick tag i det vi behövde, resultat kommer visas senare ;o)
Sen bjöd K på revben och kyckling från gårdagen. Gottigottgott var det!!
För övrigt har jag tvättat och hämtat mitt 4e barn I som är namne med min son.
Han ska vara här till tisdag, alltid lika mysigt <3
Dotter och jag målar just nu naglar för imorgon och har rullat upp hår.
På morgonen kör jag A till JK.
Tror det är näst sista behandling, hoppas iaf på det!
Ska bli skönt när det är över. Jag önskar att min oro kan lägga sig lite sedan.
Den som lever får se vad som händer.
Önskar Er alla, generösa som "Tant" eller blyga som Er andra, en riktigt skön vecka!
Många Kramar från mig <3
Vem är Du?
Lite nyfiken är man ju till naturen, därför skulle det vara trevligt om läsaren här skrev någon rad om vem du är och vad du tycker om bloggen.
Är den tråkig?
Deprimerande?
Positiv?
För lite bilder?
Rörig?
Lärorik?
Ja, ni fattar! Så om du har lust så skicka in en rad med positiv eller negativ kritik eller bara ett Hej!
Alla är välkomna!
Under tiden ska jag ge mig ut i regnet och åka till Torp Köpcentrum, för imorgon blir det bröllop.
Hoppas på lite bättre väder då. Men som man säger: Lite regn i brudkronan ger lycka.
Så var det för mig iaf, under den tiden det varade!
Är ledig 4 dagar nu efter att ha jobbat många timmar fredag och lördag.
Om vädret lugnar sig blir det bad och sol, kanske en tur till Smögen. Blev lite sugen på det =)
Ha en fin dag och njut av livet och varandra!
Kram// AnnBritt
Är den tråkig?
Deprimerande?
Positiv?
För lite bilder?
Rörig?
Lärorik?
Ja, ni fattar! Så om du har lust så skicka in en rad med positiv eller negativ kritik eller bara ett Hej!
Alla är välkomna!
Under tiden ska jag ge mig ut i regnet och åka till Torp Köpcentrum, för imorgon blir det bröllop.
Hoppas på lite bättre väder då. Men som man säger: Lite regn i brudkronan ger lycka.
Så var det för mig iaf, under den tiden det varade!
Är ledig 4 dagar nu efter att ha jobbat många timmar fredag och lördag.
Om vädret lugnar sig blir det bad och sol, kanske en tur till Smögen. Blev lite sugen på det =)
Ha en fin dag och njut av livet och varandra!
Kram// AnnBritt
70 mil för ett kvällsdopp... delvis ;o)
Tack Ni fina för kommentarer <3
Det blev en fin dag. Vi startade halv 9 på morgonen, åt frukostbuffe på Nya Björkäng.
Bästa matstället utmed E6.
Solen strålade från en klarblå himmel och vi passade på att ta ett bad i Skrea, där vi var i förra veckan.
Bestämde oss för att åka dit snart och vara där hela dagen. E blev helt förtjust =)
Efter Laholm kom regnet av och till och avtog helt 1 mil innan Kristianstad.
Vi hittade skor till oss bägge och gick runt och kikade i stan.
Det är fullt upp där med Kristianstad dagarna denna veckan, artister, underhållning och annat.
Det är en charmig stad. Lagom stor med mysiga affärer.
Jag köper en röd ros och åker till kyrkogården. Vi sätter blomman i vasen och oss själva på bänken en stund.
Ber E att lämna mig ensam. Pratar med dig, frågar saker som inte får svar, minns bröllopet för 2 år sedan.
En lycklig dag för oss båda. Helst vill jag inte gå ifrån dig. Skulle vilja sätta upp ett tält där i lunden och vakna och somna hos dig. Prata med dig om det vi hade, hur det är nu och om framtiden. Lyssna på dina råd, höra din röst, krama dig. Som jag saknar en famn att krama, saknar närhet och värme, sånt som är viktigt när man är tillsammans och som är outhärdligt när man är ensam.
Jag förstår nu att jag är ensam. I mig är det tomt. Innan har det varit tomt av saknad och sorg, nu är det bara tomt. Hjärtat slår extravolter och jag är trött. Blodtrycket har troligen nått nya höjder och jag bör väl kolla det. Tror jag ska till läkaren på fredag. Jag blir yr i huvudet när jag sitter och pratar med dig. Vet inte vad som händer och hur jag ska orka. Försöker att vara positiv och se saker som det är, men minsta motgång får kroppen att gå sönder. Jag har ingen ork kvar för mer jobbiga saker, vill inte orkar inte. Sen jag fick beskedet om Y har det blivit värre. Inget är säkert här i världen. Jag vill inte leva som om varje minut är den sista men det verkar inte finnas några val. Jag vill inte vara rädd för saker och även om 1:a månadens rädsla avtagit känns det som jag står på öken i sjunksand och inte vet om jag ska våga ta nästa steg. Jag förundras som aldrig förr över liv och död. Döden gäckar oss ständigt och jag har en här hemma som inte vill att jag ska prata om begravningar. Jag har full förståelse för det. men jag har sett att allt kan hända och ändå finns inget val än att vara positiv och tro på framtiden för min sons skull. Hur får man ihop allt? Känner mig så förvirrad, tom och ledsen men inga tårar kommer från mina ögon. Så lämnar jag dig för nu, fast jag inte vill. Det enda jag vill är att sitta där hos dig tills allt går över och känns bra igen. Spelar ingen roll om det är en vecka eller ett år, jag vill vara där hos dig. Vill inte gå ändå är det vad jag gör och det känns som jag sviker dig. Tankarna är i en enda röra och allt är jobbigt.
Men i livet får man ta sånt en annan dag. I livet finns inte tid för känslor och sorg. I livet ska hyra, telefon och mat betalas. Bensinen kostar skjortan, det märks när man kör drygt 70 mil på en dag. Det kostar även för den som varit sjukskriven av anledning eller ej, det går inte att sitta och låta känslorna komma och gå, för att känna är skamligt och personligt och ska inte delas och man måste gå och jobba för det är det bästa. Men jag tänker inte bli bitter. Och det är ingens fel att du är död. Ingen kan man skylla på, det var bara något som hände. Livet tog bara slut av någon anledning. Skit samma om man är lycklig eller positiv, livet är grymt och gör som det vill med oss. Inget kan man veta och vill inte veta. Man kan inte planera för det blir inte som man tänkt. Det är här och nu, och en stund känns det så meningslöst och tråkigt. Vad ska man leva för om man inte kan se framåt. Önska, och hoppas på något nytt, annat eller bättre för sig själv och sina närmaste.
Faaan!! Jag saknar dig så jävligt. Vill höra dig säga att allt löser sig och så blir det så. Nu går jag min älskling. Tack för den att du gav av dig själv så jag fick den bästa tiden i livet. Jag kommer snart tillbaka. Puss
Vi åker till S chef och lämnar något som skulle lämnats för länge sen men inte blivit av.
De bjuder på fika och en fin pratstund. Goa goa är dom!
Det är inte långt till Friseboda där vi vigdes. Klockan har blivit mycket men jag vill gärna åka dit.
Sanden är blöt och kall, det har regnat lite stranden är tom.
Vi bestämmer att det blir ett dopp, går till bilen och hämtar badkläder, sen ligger vi och sprattlar en halv timme.
Ett bra avslut =)
För att fullända dagen tar vi en liten tripp till M & P i deras mysiga hus.
Dricker kaffe och pratar i soffan. Jag får en riktigt söt blomma i en fin kruka och jättegulliga planterings spadar =) Tack söta!
M visar något väldigt fint och när kl är 23 åker vi hemåt.
På gatan utanför deras hus springer en igelkott över vägen. Det har jag inte sett på 16 år...
Dimman ligger på vissa ställen och i Falkenberg är det våldsamt regn.
Trött är jag. E sover hela vägen. Lyssnar på radio och har rutan nere för att få luft.
Sommarnatten är så sval och det blir inga kalla vindar i ansiktet. Stannar och går en runda runt bilen.
Sen kör jag vidare och vi är hemma 02.30.
Stupar i säng och sover ganska länge. Mådde gott i morse.
Beredd att ta tag i hemmet, lägga in tvätt och dammsuga.
Kroppen vill annat efter vårat biblioteksbesök.
Den vill vila och inte stressa alls. Den vill ha lugn och ro.
Så även om hjärnan vill annat har jag lärt mig att lyssna på kroppen.
Jag vågar inte trotsa det. Är faktiskat rädd för vad som kan hända.
Nu kallar sängen. Imorgon ska jag jobba igen.
Kram till alla! Var rädda om varann.
Det blev en fin dag. Vi startade halv 9 på morgonen, åt frukostbuffe på Nya Björkäng.
Bästa matstället utmed E6.
Solen strålade från en klarblå himmel och vi passade på att ta ett bad i Skrea, där vi var i förra veckan.
Bestämde oss för att åka dit snart och vara där hela dagen. E blev helt förtjust =)
Efter Laholm kom regnet av och till och avtog helt 1 mil innan Kristianstad.
Vi hittade skor till oss bägge och gick runt och kikade i stan.
Det är fullt upp där med Kristianstad dagarna denna veckan, artister, underhållning och annat.
Det är en charmig stad. Lagom stor med mysiga affärer.
Jag köper en röd ros och åker till kyrkogården. Vi sätter blomman i vasen och oss själva på bänken en stund.
Ber E att lämna mig ensam. Pratar med dig, frågar saker som inte får svar, minns bröllopet för 2 år sedan.
En lycklig dag för oss båda. Helst vill jag inte gå ifrån dig. Skulle vilja sätta upp ett tält där i lunden och vakna och somna hos dig. Prata med dig om det vi hade, hur det är nu och om framtiden. Lyssna på dina råd, höra din röst, krama dig. Som jag saknar en famn att krama, saknar närhet och värme, sånt som är viktigt när man är tillsammans och som är outhärdligt när man är ensam.
Jag förstår nu att jag är ensam. I mig är det tomt. Innan har det varit tomt av saknad och sorg, nu är det bara tomt. Hjärtat slår extravolter och jag är trött. Blodtrycket har troligen nått nya höjder och jag bör väl kolla det. Tror jag ska till läkaren på fredag. Jag blir yr i huvudet när jag sitter och pratar med dig. Vet inte vad som händer och hur jag ska orka. Försöker att vara positiv och se saker som det är, men minsta motgång får kroppen att gå sönder. Jag har ingen ork kvar för mer jobbiga saker, vill inte orkar inte. Sen jag fick beskedet om Y har det blivit värre. Inget är säkert här i världen. Jag vill inte leva som om varje minut är den sista men det verkar inte finnas några val. Jag vill inte vara rädd för saker och även om 1:a månadens rädsla avtagit känns det som jag står på öken i sjunksand och inte vet om jag ska våga ta nästa steg. Jag förundras som aldrig förr över liv och död. Döden gäckar oss ständigt och jag har en här hemma som inte vill att jag ska prata om begravningar. Jag har full förståelse för det. men jag har sett att allt kan hända och ändå finns inget val än att vara positiv och tro på framtiden för min sons skull. Hur får man ihop allt? Känner mig så förvirrad, tom och ledsen men inga tårar kommer från mina ögon. Så lämnar jag dig för nu, fast jag inte vill. Det enda jag vill är att sitta där hos dig tills allt går över och känns bra igen. Spelar ingen roll om det är en vecka eller ett år, jag vill vara där hos dig. Vill inte gå ändå är det vad jag gör och det känns som jag sviker dig. Tankarna är i en enda röra och allt är jobbigt.
Men i livet får man ta sånt en annan dag. I livet finns inte tid för känslor och sorg. I livet ska hyra, telefon och mat betalas. Bensinen kostar skjortan, det märks när man kör drygt 70 mil på en dag. Det kostar även för den som varit sjukskriven av anledning eller ej, det går inte att sitta och låta känslorna komma och gå, för att känna är skamligt och personligt och ska inte delas och man måste gå och jobba för det är det bästa. Men jag tänker inte bli bitter. Och det är ingens fel att du är död. Ingen kan man skylla på, det var bara något som hände. Livet tog bara slut av någon anledning. Skit samma om man är lycklig eller positiv, livet är grymt och gör som det vill med oss. Inget kan man veta och vill inte veta. Man kan inte planera för det blir inte som man tänkt. Det är här och nu, och en stund känns det så meningslöst och tråkigt. Vad ska man leva för om man inte kan se framåt. Önska, och hoppas på något nytt, annat eller bättre för sig själv och sina närmaste.
Faaan!! Jag saknar dig så jävligt. Vill höra dig säga att allt löser sig och så blir det så. Nu går jag min älskling. Tack för den att du gav av dig själv så jag fick den bästa tiden i livet. Jag kommer snart tillbaka. Puss
Vi åker till S chef och lämnar något som skulle lämnats för länge sen men inte blivit av.
De bjuder på fika och en fin pratstund. Goa goa är dom!
Det är inte långt till Friseboda där vi vigdes. Klockan har blivit mycket men jag vill gärna åka dit.
Sanden är blöt och kall, det har regnat lite stranden är tom.
Vi bestämmer att det blir ett dopp, går till bilen och hämtar badkläder, sen ligger vi och sprattlar en halv timme.
Ett bra avslut =)
För att fullända dagen tar vi en liten tripp till M & P i deras mysiga hus.
Dricker kaffe och pratar i soffan. Jag får en riktigt söt blomma i en fin kruka och jättegulliga planterings spadar =) Tack söta!
M visar något väldigt fint och när kl är 23 åker vi hemåt.
På gatan utanför deras hus springer en igelkott över vägen. Det har jag inte sett på 16 år...
Dimman ligger på vissa ställen och i Falkenberg är det våldsamt regn.
Trött är jag. E sover hela vägen. Lyssnar på radio och har rutan nere för att få luft.
Sommarnatten är så sval och det blir inga kalla vindar i ansiktet. Stannar och går en runda runt bilen.
Sen kör jag vidare och vi är hemma 02.30.
Stupar i säng och sover ganska länge. Mådde gott i morse.
Beredd att ta tag i hemmet, lägga in tvätt och dammsuga.
Kroppen vill annat efter vårat biblioteksbesök.
Den vill vila och inte stressa alls. Den vill ha lugn och ro.
Så även om hjärnan vill annat har jag lärt mig att lyssna på kroppen.
Jag vågar inte trotsa det. Är faktiskat rädd för vad som kan hända.
Nu kallar sängen. Imorgon ska jag jobba igen.
Kram till alla! Var rädda om varann.
11 juli 2011
Natten har gått över till vår andra bröllopsdag.
Till morgonen åker jag och dotter till din grav och till platsen där vi gifte oss.
Kanske blir det sol och bad om vädret vill.
Annars blir det en liten minnesstund för att försöka få allt att bli begripligt.
Det har varit jobbigt några dagar, allt börjar sjunka in och tårarna tränger på bakom ögonlocken.
Känner bara för en riktigt lång semester, vill åka bort och hitta mig själv, men vart jag än tar vägen och även om jag jobbar, så är det lika tungt och påtagligt ändå att livet förändrats så totalt.
Jag kan inte fly från mitt liv.
Vet inte hur jag ska göra för att hitta tillbaka till ett liv där jag mår bra.
Kanske de kommande timmarna kan förändra en liten bit.
Det är så våldsamt tragiskt att du inte är med mig idag.
Kroppen känns som en stor blyklump och det är svårt att röra sig.
Grattis på bröllopsdagen min älskling <3
Till morgonen åker jag och dotter till din grav och till platsen där vi gifte oss.
Kanske blir det sol och bad om vädret vill.
Annars blir det en liten minnesstund för att försöka få allt att bli begripligt.
Det har varit jobbigt några dagar, allt börjar sjunka in och tårarna tränger på bakom ögonlocken.
Känner bara för en riktigt lång semester, vill åka bort och hitta mig själv, men vart jag än tar vägen och även om jag jobbar, så är det lika tungt och påtagligt ändå att livet förändrats så totalt.
Jag kan inte fly från mitt liv.
Vet inte hur jag ska göra för att hitta tillbaka till ett liv där jag mår bra.
Kanske de kommande timmarna kan förändra en liten bit.
Det är så våldsamt tragiskt att du inte är med mig idag.
Kroppen känns som en stor blyklump och det är svårt att röra sig.
Grattis på bröllopsdagen min älskling <3
Lite klumpar!
Igår var jag med min syster på begravning av en faster.
Lite nervös var jag för hur det skulle gå.
Det var en fin träkyrka och många släktingar.
Ljust och fint därinne med vackra blommor.
Vi sätter oss och jag blir trött i själ och kropp.
Trött över ledsna människor, sorg och död.
Min kropp mår inte bra och därinne i kyrkan känner jag det.
All oro, sorg, saknad och smärta finns lagrad i min själ.
Jag undrar hur jag ska få ur mig det.
Min syster har hört uttrycket att: Livet kommer i klumpar!
Det är lite gulligt och sant på samma gång.
Känner att det har varit mycket klumpar ett tag nu.
Annars brukar jag själv likna livet vid en ketchupflaska:
Först kommer inget, sen inget, sen kommer allt!
Det finns nog andra åsikter om den saken oxå =)
Hade härliga dagar med tjejerna i Falkenberg.
Söndag till onsdag med härlig värme, mängder med skratt, god mat, vin och lite vin till, bad, livmoderframfall... ingen minigolf, goda baguetter, lite lagom shopping, kullerstensgator, klagomål från grannar att vi inte är
tysta kl. 23.00!? fishermans friend och mentos, snabbkaffe och frukost med äggröra occh bacon.
Jaa, det var väl det vi hann med tror jag =)
Lite bilder från dagarna kommer här.
Brunch söndag fm inne i stan.
Down town Falkenberg
Ser att jag tog kort just under de timmar då det faktiskt var lite kallt... men stranden var fantastisk och även om man fick gå halvvägs till Danmark för att komma längre ut än till knäna, så var det så skönt i vattnet.
Vårt mysiga Taikonläger.
Inser ju att det är dags att köpa en kamera!
Är som synes ingen mästerfotograf och bilderna blir mer suddiga, undrar om det beror på att jag tappade mobilen i löddrigt tvättställ??
Sista dagens suveräna risotto, Smaskigt värre =)
Resten av korten är jättesuddiga, så nu får jag börja spara till kamera.
Mellan ovanstående har jag jobbat och varit på "sundanatta" på torget.
Hittade klänning till kommande bröllop.
Tänkte det skulle bli sol och bad imorgon och så plötsligt börjar det blåsa våldsamt här ute.
Ja, men det är långt till imorgon, får se hur det blir.
Nu ska jag läsa ut boken Blodläge av Johan Theorin.
A är ute och fiskar. Undrar om det blir makrill imorgon? Ljuva tanke!
I sitter vid datorn och E är hos kompisar och ser film.
Så jag sitter ensam här med mina katter, det är helt ok.
Ha en skön lördagskväll. Hör av mig småningom// Kramar
Lite nervös var jag för hur det skulle gå.
Det var en fin träkyrka och många släktingar.
Ljust och fint därinne med vackra blommor.
Vi sätter oss och jag blir trött i själ och kropp.
Trött över ledsna människor, sorg och död.
Min kropp mår inte bra och därinne i kyrkan känner jag det.
All oro, sorg, saknad och smärta finns lagrad i min själ.
Jag undrar hur jag ska få ur mig det.
Min syster har hört uttrycket att: Livet kommer i klumpar!
Det är lite gulligt och sant på samma gång.
Känner att det har varit mycket klumpar ett tag nu.
Annars brukar jag själv likna livet vid en ketchupflaska:
Först kommer inget, sen inget, sen kommer allt!
Det finns nog andra åsikter om den saken oxå =)
Hade härliga dagar med tjejerna i Falkenberg.
Söndag till onsdag med härlig värme, mängder med skratt, god mat, vin och lite vin till, bad, livmoderframfall... ingen minigolf, goda baguetter, lite lagom shopping, kullerstensgator, klagomål från grannar att vi inte är
tysta kl. 23.00!? fishermans friend och mentos, snabbkaffe och frukost med äggröra occh bacon.
Jaa, det var väl det vi hann med tror jag =)
Lite bilder från dagarna kommer här.
Brunch söndag fm inne i stan.
Down town Falkenberg
Ser att jag tog kort just under de timmar då det faktiskt var lite kallt... men stranden var fantastisk och även om man fick gå halvvägs till Danmark för att komma längre ut än till knäna, så var det så skönt i vattnet.
Vårt mysiga Taikonläger.
Inser ju att det är dags att köpa en kamera!
Är som synes ingen mästerfotograf och bilderna blir mer suddiga, undrar om det beror på att jag tappade mobilen i löddrigt tvättställ??
Sista dagens suveräna risotto, Smaskigt värre =)
Resten av korten är jättesuddiga, så nu får jag börja spara till kamera.
Mellan ovanstående har jag jobbat och varit på "sundanatta" på torget.
Hittade klänning till kommande bröllop.
Tänkte det skulle bli sol och bad imorgon och så plötsligt börjar det blåsa våldsamt här ute.
Ja, men det är långt till imorgon, får se hur det blir.
Nu ska jag läsa ut boken Blodläge av Johan Theorin.
A är ute och fiskar. Undrar om det blir makrill imorgon? Ljuva tanke!
I sitter vid datorn och E är hos kompisar och ser film.
Så jag sitter ensam här med mina katter, det är helt ok.
Ha en skön lördagskväll. Hör av mig småningom// Kramar
På Chappen =)
Stressade hem efter jobbet på onsdag och packade för resa till High Chaparall.
Mötte upp de 2 tjejerna som hade husvagnen och sen for vi.
Framme vid 22 på kvällen och där stog 3 karlar och väntade att få sätta upp förtältet =)
Ett gäng glada Linedanceare från Västkusten var redan där och vi hade en mysig kväll med mygg och vin.
Kl. 00.00 sjöngs det och hurrades för ett födelsedagsbarn =)
Efter mycket prat och fniss kom jag i säng vid halv 3 på natten.
På morgonen blev jag väckt med sång igen och en present en kopp kaffe och en banan!
Dom hade inte gjort mackor ännu.
Vi laddade för en heldag i strålande sol inne i Westernstaden, glömde tyvärr solcreme vilket gav riktigt röda axlar på kvällen, men dagen var fantastisk och det finns ju sånt som kyler ner.
Vi gick och tittade på hantverk, njöt av solen, handlade, var i Indianbyn och tittade på uppvisningen med Indianer från Canada som dansade i sina vackra dräkter. Det är magiskt på något sätt.
Efteråt fick man ställa frågor och ta kort. Här är 3 vackra flickor =)
Vi tog en tur med hjulångaren till Mexico och på vägen såg vi dessa ståtliga djur
En enorm Tatanka tjur!
Dansuppvisning i Mexico staden
Vi var på rodeo och Westernshow. Har du aldrig varit här kan jag rekommendera ett besök.
Det är en häftig upplevelse.
Trötta i fötter och kropp gick vi till campingen och fick kaffe och senare grillat med goda tillbehör.
T och K hade köpt en present, ett fint armband med hjärtan i blått glas.
En fin och bra födelsedag blev det. Skönt att slippa vara hemma och grubbla, sakna och fundera.
Saknar gör jag hela tiden, fast på bortaplan tillsammans med andra blir det på ett annat sätt.
För varje dag som går lär jag mig att S inte kommer tillbaka.
För barnens och min skull får jag försöka hitta mening och annan sorts glädje i livet.
Jag känner att livet är annorlunda. Allt är annorlunda. Inget blir sig likt.
Vill inte se tillbaka, vill leva här och nu.
Inte klaga, gnälla eller vara missnöjd.
Vill bara ha medkänsla, men ack så svårt det är, man får lära sig.
Dotter var så nöjd, jag var nöjd. Åkte hem och jobbade 2 dagar.
Ikväll fick jag veta att en f.d. arbetskamrat gått bort idag.
Kampen blev för svår, det fanns ingen återvändo.
Cancern tog hennes liv och tankarna finns hos hennes man och söner.
En människa som henne finns kanske 1 på miljonen.
Positiv in i slutet, levnadsglad. Ja, har man inte träffat henne går det inte att förstå hur hon var.
Livet blir åter lite gråare, vi minns henne för den hon var.
RIP, vi som mött dig, glömmer dig aldrig <3
Och så kommer tvivlen.
Går det över huvud taget att bli frisk från detta? Varför hittar man inget botemedel?
Måste tro, hoppas och vara positiv.
Han ska bli frisk!
Det räcker nu, men jag är inte den som bestämmer det.
Hoppet får inte sina och försvinna, rädslan får inte ta över.
Tro, tro, tro!
Jaha, det här blev lite av varje, fast livet är ju så.
Imorgon ska åker jag med 5 andra tjejer till Falkenberg.
Blir kanske inte som jag tänkt, det blir sällan det.
Det kan bli bra ändå, återkommer om läget.
Ta hand om varandra och njut av dagarna, det är allt vi har.
Massor med Kramar från mig! <3
Mötte upp de 2 tjejerna som hade husvagnen och sen for vi.
Framme vid 22 på kvällen och där stog 3 karlar och väntade att få sätta upp förtältet =)
Ett gäng glada Linedanceare från Västkusten var redan där och vi hade en mysig kväll med mygg och vin.
Kl. 00.00 sjöngs det och hurrades för ett födelsedagsbarn =)
Efter mycket prat och fniss kom jag i säng vid halv 3 på natten.
På morgonen blev jag väckt med sång igen och en present en kopp kaffe och en banan!
Dom hade inte gjort mackor ännu.
Vi laddade för en heldag i strålande sol inne i Westernstaden, glömde tyvärr solcreme vilket gav riktigt röda axlar på kvällen, men dagen var fantastisk och det finns ju sånt som kyler ner.
Vi gick och tittade på hantverk, njöt av solen, handlade, var i Indianbyn och tittade på uppvisningen med Indianer från Canada som dansade i sina vackra dräkter. Det är magiskt på något sätt.
Efteråt fick man ställa frågor och ta kort. Här är 3 vackra flickor =)
Vi tog en tur med hjulångaren till Mexico och på vägen såg vi dessa ståtliga djur
En enorm Tatanka tjur!
Dansuppvisning i Mexico staden
Vi var på rodeo och Westernshow. Har du aldrig varit här kan jag rekommendera ett besök.
Det är en häftig upplevelse.
Trötta i fötter och kropp gick vi till campingen och fick kaffe och senare grillat med goda tillbehör.
T och K hade köpt en present, ett fint armband med hjärtan i blått glas.
En fin och bra födelsedag blev det. Skönt att slippa vara hemma och grubbla, sakna och fundera.
Saknar gör jag hela tiden, fast på bortaplan tillsammans med andra blir det på ett annat sätt.
För varje dag som går lär jag mig att S inte kommer tillbaka.
För barnens och min skull får jag försöka hitta mening och annan sorts glädje i livet.
Jag känner att livet är annorlunda. Allt är annorlunda. Inget blir sig likt.
Vill inte se tillbaka, vill leva här och nu.
Inte klaga, gnälla eller vara missnöjd.
Vill bara ha medkänsla, men ack så svårt det är, man får lära sig.
Dotter var så nöjd, jag var nöjd. Åkte hem och jobbade 2 dagar.
Ikväll fick jag veta att en f.d. arbetskamrat gått bort idag.
Kampen blev för svår, det fanns ingen återvändo.
Cancern tog hennes liv och tankarna finns hos hennes man och söner.
En människa som henne finns kanske 1 på miljonen.
Positiv in i slutet, levnadsglad. Ja, har man inte träffat henne går det inte att förstå hur hon var.
Livet blir åter lite gråare, vi minns henne för den hon var.
RIP, vi som mött dig, glömmer dig aldrig <3
Och så kommer tvivlen.
Går det över huvud taget att bli frisk från detta? Varför hittar man inget botemedel?
Måste tro, hoppas och vara positiv.
Han ska bli frisk!
Det räcker nu, men jag är inte den som bestämmer det.
Hoppet får inte sina och försvinna, rädslan får inte ta över.
Tro, tro, tro!
Jaha, det här blev lite av varje, fast livet är ju så.
Imorgon ska åker jag med 5 andra tjejer till Falkenberg.
Blir kanske inte som jag tänkt, det blir sällan det.
Det kan bli bra ändå, återkommer om läget.
Ta hand om varandra och njut av dagarna, det är allt vi har.
Massor med Kramar från mig! <3