Uppesittarkväll

Ja, det hade jag igår, eller inatt rättare sagt.
Tittade ju på den danska dvd boxen Brottet 2,
som S så snällt skickat mig för koll :)

Tänkte kolla 2 avsnitt innan jag lade mig,
men det var ju så spännande så det gick inte att sluta...
Somnade 7 i morse!

Galet, jag vet. Men så är det ibland på nätterna här.
Det som är svårast med att bli ensam är att sova.
Finns säkert någon psykologisk förklaring på det,
men hur det än är med det, så var jag klarvaken inatt iaf!

Kan varmt rekommendera denna serie som ni säkert förstår ;)
Idag stod tvättstugan på programmet och ena maskinen
har jag för en stund sedan startat för 3:e gången...

Smått irriterande, men inte så ovanligt att det strular
med maskin eller torkskåp, tyvärr. Men det ska nog
bli torrt så småningom.

Sonen ligger på sjukan inatt.
Känns inte jättekul kan man väl säga.
Han hade ett crp på 132, och det ska väl ligga runt 20 tror jag.

Det tyder på att han har någon infektion i kroppen.
Så nu får dom kolla detta, och ge antibiotika, så blir det bra!
Positivt tänkande behövs nu

Var i fredags och lade kransar på gravarna och tände ljus.
Om bilen håller ett tag till åker jag till makens grav
i slutet på månaden. Det är tungt med avståndet, men så är det nu.

Nä, då ska väl jag kolla tvätten igen!
Kändes inte så inspirerande idag, men nya dagar kommer.

Ha en fin Halloween kväll.
Kram// AnnBritt

Oooops!!

Snö i New York.....
2,5 cm säger dom..
Dom pratar om snökaos och inställda flyg..

Alltså...kaos för 2,5 cm...
Hmm, dom verkar lite veka dom där amerikanarna!

Vi får se, känns spännande att få uppleva detta kaos.
Jag som hoppats på toppenfina höstdagar...

Nu blev det genast svårt att välja skodon!

Ha en skön söndag :)
Kram// AnnBritt

Sorg och glädje



Ja, det har det varit under helgen.
Igår var det begravning för C´s sambo.
Mycket folk i kyrkan och mycket tårar.
Metallica och Tears in heaven.

Jobbigt att se kvarvarande familj med 2 tonåringar 
som är så förtvivlans ledsna.
Men man är ju det, när den man älskar lämnar livet,
hastigt och oväntat och i unga år.

Den som någonsin pratar med mig om rättvisa,
kommer jag säga till att rättvisan inte existerar här på jorden.
det är något vi människor skapat för att döva vårt eget samvete med!

På kvällen hade vi ändå vår tjejmiddag, utan C, av förståeliga skäl.
Var ganska trötta allihop, men god mat och goda samtal,
lättar ju upp vilken stämning som helst.

Vi har fått ihop en del pengar nu och har pratat om
att målet för nästa resa blir Barcelona.
Någon gång under nästa sensommar tror vi.

Vi var ju i Köpenhamn fre till sön för 1 år sedan.
Lägger ett par hundra varje gång vi träffas,
så det pinnar snart iväg! Härligt att ha lite framåtvisioner :)

Idag har jag kört barnen till sin far.
På onsdag kommer dom hem och då ska vi packa...
Enligt Klart.se kommer det att vara mellan 5 och 17 grader när vi är där.
Känns ju rätt ok! Och sol under helgen.

A fyller ju 20 på söndagen, så vi får se hur man kan fira det!
Nu ska jag ta hand om mitt kök, sen bänka mig framför dvd´n
och boxen "Brottet" del 2.
En suverän dansk kriminalserie som jag tyvärr missade
när den gick på tv.

S skickade den, så nu kan jag frossa i helgen! ;)

Ha en fin helg och jag läste just att Halloween ALLTID firas den 31/10.
Alltså måndag..men tror många söta häxor kommer släppas ut idag =)



Ha en fin helg, hur ni än väljer att fira.
Kramar// AnnBritt

Resfeber?

Ja, nåt är det som pågår iaf.
Har svårt att sova igen.
Har vaknat mellan 2 och 3 på natten
och haft svårt att somna om.

Hämtade biljetterna för några dagar sedan.
Det är lite svårt att greppa att vi ska åka till den otroligt stora staden..
Lika många invånare där som i hela Sverige ju.. hiii...

Tur att vi alla har mobiler om vi skulle komma ifrån varann,
men det får vi ju hoppas att vi inte gör!!

Halv 6 på morgonen ska vi checka in på Landvetter,
så det blir att åka härifrån vid halv 4 på morgonen.
Ska ju lämna bilen på långtidsparkeringen oxå.

Man lär vara ganska mör den första kvällen,
men vad gör det! =)



E är helt fascinerad över att första gången hon ska flyga så är det hit!
Kan bara hålla med =)

Trots att sjukhuset sagt att det inte skulle bli provtagning denna veckan,
så är han ändå där idag.
Fick åka och inhandla descutansvampar på Apoteket igår
och en liten stund kom tvivlen tillbaka..
Det har varit skönt att slippa tänka på sjukhus och prover på
några dagar nu. Tänkte jag ska ringa och säga att om proverna är klara
innan onsdag, behöver dom inte kontakta oss
förrän vi är hemma igen.

Vill känna att man kan få släppa allt under dessa 9 dagarna.
Verkligheten lär ju komma ikapp när vi är hemma igen.
Men det är då det, just nu längtar vi bara efter att få åka iväg.

Imorgon åker jag och 3 väninnor på begravning.
Kände att vi ville ge lite stöd till C som blivit ensam.
Är ju inget man ser fram emot, men det är det minsta
man kan göra för henne.

På kvällen har vi tjejträff, samma gäng.
C kommer inte med, kommer inte att orka efter fm. jobbiga.
Det har vi full förståelse för.
Och jag vet allt för väl, hur trött man blir efteråt.

Men vi ska snart ses igen och då är hon med oss igen :)
Nu ska jag försöka ta tag i mitt liv och mitt hem.
Får se om det lyckas....

Ha en toppenfin torsdag. Kramar// AnnBritt

Vackra Höst!

Nu är det sådär soligt och fint idag med
som det varit flera dagar. :)
Det finns ju nästan inget bättre än solen.

Som en av de gamla sa förra sommaren:
"Solen är allt en riktigt bra uppfinning"
Jo, det kan man ju inte annat än hålla med om!

Ska snart gå och se om jag kan byta tändkablar på bilen.
Sen får jag få på vinterdäcken och byta bromsskivor oxå.
Det är ju nåt hela tiden när man har bil, men behöver ju den
med tanke på att man bor på bondvischan utan affär.

Får jag jobb längre bort kan det ju vara käckt att ta sig dit oxå...
Så är det med det!!

Igår fick jag nys och kliaiögonen sjukan.
Idag känns det något bättre.

Senare blir det Linedance igen.
Är min goa K som är instruktör ihop med H.
Dom är mysiga och duktiga och mycket skratt blir det!

Efter 1,5 timme är man helt slut.
Det är mer ansträngande än vad man kan tro.
Men kul har vi!

Hittade ingen bra höstbild, så jag lägger in den fina äppeltavlan
från Kivik för 2 år sen när jag och maken var där.
Som upplysning kan jag tillägga att man använt 8 olika sorters äpplen,
sammanlagt 38000 st!! och storleken är 108 m2,
det är 30m2 större än vår lägenhet...

Imponerande!!



Njut nu av kvällen! Kramar// AnnBritt

Härlig helg!

Ja, det har det varit!
I fredags åkte jag till min kusin M i Göteborg.
Vi har träffats på 2 kusinträffar de senaste 6 åren.
Fast man hinner ju inte prata så mycket,
då det är många att tala med där! =)

Vi åt toppengoda räkor och drack rosévin.
Pratade och skrattade.
Härligt att man kan ha så mycket att prata om trots många år
utan speciellt mycket umgänge.

Hon är 3 år äldre än mig och vars äldsta barnbarn är 3 år yngre än min dotter..
Som det kan bli!!

Vi bestämde att vi snart ses igen.
Hoppas att allt runt omkring löser sig.
Tänker på dig och skickar massa kärlek <3

Igår kom barnen hem och det är ju alltid mysigt.
Vi har oxå bestämt att vi åker iväg på vår resa!!

Nu har vi väntat och våndats och känslorna har åkt upp och ner,
mellan hopp och förtvivlan.
Så skulle det visa sig att, trots att dom inte tror det,
arm och ben visar tumörer, så får dom vänta en vecka på oss.

Vi har ett liv vi försöker leva.
Om vi avbeställer på måndagen och på tisdagen får veta att det inte är något,
ja..ni kan tänka själva hur det skulle kännas.

Lite antiklimax! Vi har länge sett fram emot detta,
de 2 syskonen som längtat ska inte behöva känna
att sjukdomen styr hela livet, så har vi haft det 1 år nu.

Som sagt kan det vara första och enda gången jag reser någonstans med alla barnen.
Det är något jag önskat sen jag fick barn
och nu ska det bli av!

Lite overklighetskänsla är det.
Men underbart ska det bli.

Nu ska jag ut i solen och se om jag får ordning på min bil.
Om den startar blir det ljusparty ikväll för E och mig.

Har ju inte direkt sett fram emot tiden av inne och kura och ljus att tända.
Men nu är vi där och alternativ finns ju inte.

Så några väldoftande värmeljus kan passa trots allt!!

Ha en skön söndag och njut av vad ni än har för Er.

Kramar// AnnBritt

Mera kanske och kanske inte och väntan och skratt

So far so good!!

Inget på lungan...
Kanske eventuellt inget på ben och arm heller..

I nästa vecka ska det tas nya prover,
och vi väntar vidare
och vi hoppas och håller tummar.

Värdena är fortsatt höga men crp har gått ner till normalt.
Det KAN vara biverkningar av alla cellgifter och strålningen.

Det är så mycket om och men och kanske att man blir mer förvirrad än vanligt.
Och det vill ju inte säga lite det =/

I övrigt en bra dag med full fart som avslutades med att jag och A åkte till L,
som har födelsedag idag.

Köpte 2 fåniga presenter.
En liten rosa plastkanin som dras upp och gör en volt..
Och ett IQ-pussel (svåraste vi hittade) som sysselsatte samtliga i 2,5 timme
och knappt gick att lösa med beskrivning!

Men, många långa goa skratt blev det =D
Skratt är bra för själen.

Man behöver skratta och man behöver ställa sig bredvid sig själv ibland,
för att se sin situation.
Det ger insikter om hur ens liv ser ut,
och då kan det vara lättare att vara där man är i livet,
om man står ut med det man ser vill säga!

Och kan man skratta lite åt situationen,
skratta med sig själv och sitt liv.
Så blir det en liten anings lättare.

Lättare är bra på alla vis, tycker jag.
Tungt har det varit tillräckligt av.

Att lägga sig när man är trött är inte så dumt det heller.
Så det gör jag nu!

Godnatt alla! Dröm söta och roliga drömmar om ni kan,
för då har ni något att skratta åt när ni vaknar ;)

Kramar// AnnBritt

50/50

Ja! Det är där vi står efter dagens besked.
Eller ja..besked vet jag inte om vi fick heller, kanske..

Gick upp kvart i 6 i morse, kokade ägg till mackan och en kopp kaffe till det.
Får ju säga att jag beundrar dom som orkar pendla till Göteborg varje dag med dessa köer.
Normalt tar det 40-45 min. till sjukhuset.
Ska man vara där vid 8 tar det 1,5 timme..
Och så hällregn på det..

Nåja! Jag tog min bok och en kopp kaffe och satte mig att vänta medan sonen gjorde sin mr.
Personalen, den underbara, som kom och pratade, kramade, lyssnade.
Tänk om all vårdpersonal var som dom där uppe, då hade svensk vård varit bäst i världen!
Så är det bara =)

Efter 2 timmar kom han, för att genast få gå tillbaka och röntga lungor och hjärta.
Sen var det lite mer kaffe och halv 12 kom läkaren.

Det man antog var en tumör i lungan och som hade krympt när dom gjorde biopsin,
kanske inte var en tumör...
Han gjorde PET-röntgen i förra veckan (skelettröntgen) och den kunde man enligt henne inte lita på till 100%, men om det är tumörer så visar den rött.

Det på lungan var inte rött!
Ok! Så nu väntade man fibrilt på svaret från vävnadsprovet på den.
Skulle det trots allt visa en tumör, så startar man ny behandling snarast.

OM, det inte är tumör i lungan, gör man nya vävnadsprover (biopsi) på förändringarna i arm och på låret.
För det KAN vara nya tumörer...
Eller, så är det ärrbildningar eller något annat!

OM, det är tumörer så dröjer svaret så pass länge att vi skulle kunna göra våran resa
innan man börjar med cellgifterna.
Man vill förvisso starta så snart som möjligt, men skulle kunna tänka sig att vänta,
då dom tycker att vi behöver detta!

Förvirrande?? =D
Känner att man börjar bli lite van vid väntan och osäkra besked.
Imorgon ska han göra en scintigrafi, en annan sorts skelettröntgen,
för att försäkra sig om att det inte finns något mer...

Om detta är bra eller dåligt vet jag inte.
Jag vet lika lite som innan.
Men känner mig mer hoppfull än igår!
Då var det öken och pest.

Det är tur att man kan hinna känna lite hopp emellanåt,
även om det bara skulle vara för en dag.

Regnet har iaf gått över i lite sol och lite varmare, det känns tryggt!

Många kramar// AnnBritt

I väntans tider..

Det är kväll igen.
Känns som man befinner sig i något sorts vänteläge,
för hur livet ska fortsätta.
Väntar på besked om jobb,
väntar på besked om vad som händer i sonens kropp.

Har skrivit tidigare om att släppa på kontrollen osv.
Men detta, att inte veta något, att inte kunna göra någonting,
att stå där bredvid livet och se på, det är inget vidare.

Jag vet ju med förnuftet att jag inte kan styra över hans sjukdom.
Att jag inte kan göra någonting för att det ska gå så bra som vi önskar.
Vi kan bara stå där bredvid, intill, och försöka göra och säga det som är rätt.
Men inte något kan vi göra för att förändra.

Det är en situation jag inte tycker om.
I många andra sjukdomar kan man öva, träna, kämpa för att bli lite piggare,
lite starkare, lite friskare.
Här vet vi inte någonting. Vi kan inte göra ett jävla skit för att det ska bli bra.
Allt vi kan göra är att lyssna på läkarna och lita på att dom vet bäst.
Och att dom gör det som är rätt.

Så vetskapen. Att läkarna gör allt dom kan och ändå kanske det inte räcker till.
När jag får den känslan och tanken blir livet bottenlöst, meningslöst och totalt utan framtid.
Så vet man att såna tankar ska man hålla ifrån sig.
Man ska inte tänka så, inte tänka på det värsta som kan hända.

För det är destruktivt, jobbigt för omgivningen och inte positivt.
Vill skrika rätt ut att inget är rättvist, positivt, eller enkelt i detta liv.
Men det är inte heller ok, i samhällets ögon...

Så vart ska man ta vägen med sina tankar?
Ska man strunta i dom och ta dagen som den kommer?
Var dag har ju, som någon klok person sagt, nog av sin egen plåga.
Men när plågan kommer varje dag?
Hur positivt man än försöker tänka, vad gör man då?

Jo, man försöker tänka bort allt elände som omger en.
Försöker hitta små ljusglimtar där dom inte finns.
I allt det lilla som utgör livet. Sånt som vi inte längre ser och bryr oss om,
för att just dessa tankar har tagit över våra liv.

Men det finns hopp. Det måste det göra.
Annars är ju allt utan mening.
Så vill man inte ha det =)

Så! Vi tror alltså på positiva besked på onsdag.
Det är drygt 24 timmar till dess, så det ska väl gå bra...
Man får tänka på annat, som att det är linedance imorgon :)
Såna livsviktiga saker...

F.ö. vill jag säga till dig som skickat massa mail till mig gällande Viagra.
Jag är ingen man så jag behöver inte det.
Jag har ingen man så jag behöver det inte av den anledningen heller.
Så vad anledningen än är att du fortsätter skicka mail om detta, så kan du sluta med det nu.
Annars kommer jag anmäla dig, så nu vet du det!

Ta hand om varandra och det ni har, livet kan ändras så fort.
Det har detta märkliga år sannerligen visat.
Idag nåddes K av ytterligare ett dödsbud, vet inte vilket i ordningen detta år.
Tänker på hennes familj och anhöriga.

Att lyssna, tränga sig på, bry sig kan göra stor skillnad i en människas liv.
Det är inte alla som klarar att reda ut sina bekymmer, tragiskt nog.

Det enda vi har är varandra, så vi borde vara mer rädda om oss..

Kramar och Sov Gott// AnnBritt


Livet i bilder











Höst 2011 i Göteborgs Skärgård. Jag älskar det karga landskapet och klipporna.



Det är något magiskt med tallar! Denna var så ståtlig.





Dessa 2 bilder är tagna här hemma förra helgen



Tapeten som blev så fin när jag och K blingat den =)
Det gröna i blommorna har blivit turkos, orange och rött!
Vi har pimpat med blingbling pärlor oxå, men det syns inte här,
så nu har hon en handicrafted art painted bedroom wall...
Tack för en toppenhelg kära vän! <3

Och en skön söndag till Er som läser här
Kram// AnnBritt

13 Oktober

Idag är det 17 år sedan mitt andra barn kom till världen :)
Min son I som hade så bråttom, då för länge sen (fast det känns som igår)
Vi kom in till BB halv 9 på morgonen.
I färskt minne över smärtorna 3 år tidigare då hans bror föddes,
bad jag om all tänkbar smärtlindring, jag skulle bada, ha lustgas...

Jaja, sa personalen, som stod på parad och väntade på oss.
Det hade fötts en pojke den 11 och en den 12, så dom hade haft det lugnt ett tag.
-Nu ska vi först sätta på en ctg-kurva.

Jag lägger mig på britsen och innan jag får bältet om midjan kommer den första krystvärken.
Sedan 2 till och 6 minuter i 9 är han född!
Med guldgult hår låg han på min mage.
Jag som tänkt jag skulle vara med och ta emot detta barn.

Ni vet så där vackert som bara händer på film...
Men denna gången var navelsträngen för kort,
så det tog en stund innan jag hade honom där.

Men det var värt allt förstås.
Denna son som skänt så mycket glädje.
Med sina finurliga klokheter,
sin envishet och goda humör har berikat mitt liv.

Idag har han inte lika bråttom i livet.
Men  det är väl som det ska vara med tonåringar!
Han har bytt program på gymnasiet och går därför i Ettan i år igen.
Men det spelar ju ingen roll.
Han verkar nöjd med valet och på sin praktikplats trivs han bra.

Ikväll blir det Lasagne. Hans favoriträtt.
Och cheescake... =P
3 ggr om året är det ok att äta "sockerkedjor",
vi som har ätit LCHF med gott resultat sen 2 månader nu.

Det händer ju att födelsedagar infaller på fredagar.
Men det är helt ok!
För sedan han föddes är denn 13e ett lyckotal i familjen.
Vilken dag i veckan det än är.

Så idag är det en riktig lyckodag hos oss! =)

Hoppas ni får detsamma, och passa på att njuta av denna vackra höstdag.
Det är så här hösten ska vara när den är som bäst!

Kramar// AnnBritt

This and that!

Idag har det varit lite hit och dit.
Varit på Af och Facket.

Träffade lilla C, som blev ensam för en vecka sedan.
Hon kommer fixa det här, men det är mycket hon har framför sig.
Det är skillnad på att vara gifta och sambos,
saker och ting är lite "lättare" när man är gifta.

Om uttrycket ursäktas i sammanhanget.
Jag förstår att hon har mycket att ta i.
All kärlek till henne och barnen.
Det kommer bli bra till slut, men det tar sin tid! <3

Har ringt en massa samtal med.
Får skicka ett brev med dödsattest till en myndighet.
Man tror att saker ska gå per automatik efter 7 månader.
Men så är det alltså inte...

E och jag gick ner för backen för att vara med på Linedance,
det är ju tisdag idag. Danserna satt rätt bra,
fast den nya var lite lurig! ;)

Ikväll hade jag mitt livs överraskning.
Satte mig att vika de typ 100 strumpor vi har i familjen.
Plötsligt är det 6 par som ligger intill varann...
Bara sådär och bara att sätta ihop! Lyckan blev total.

Det är bara att åter inse, att man aldrig ska sluta att förvånas,
Under kan ske :)

Önskar en god nattsömn trots fullmånen.
Kramar// AnnBritt

Vänskap

Never explain, your friends do not need it
and your enemies don`t belive you anyway.

Passande citat av Elbert Hubbard
och tipstack till Inga-Lill ;)

Nåja, här är det söndag, en lugn och skön sådan.
Ja, det blåser ju.. men det hör väl hösten till.

Igår hade jag en helmysig dag.
Först med dotter som skulle köpa present till sin far o bror
som fyller år i veckan.
Alltid lika härligt att umgås med henne,
denna finurliga, roliga dotttern =)

Efter det kom M på fika.
Hon är insiktsfull och klok!
Tack för trevlig stund.

Kände mig trött efter det, men hade lovat L,
att hon skulle få komma på besök.
vi bor ju i samma hus, så det var ingen lång väg för henne att gå.
Hon tog med mig på en spännande och energifull musikstund
i BRF-föreningen intill.

Sen satt vi här och pratade och skrattade till över tolv..
Tiden går fort i trevligt sällskap :)

Höll på att glömma fredagskvällen.
gick upp en trappa till AL och J.
Deras lilla hund är ju så charmig så man smälter.
En 9-veckors bebis som är bara drygt 2 dm lång
och en tvärhand hög.

Ser fram emot att få se J i sån krage som Bard hade
på Idol den kvällen.. ;)

Tog en promenad för en stund sen.
Det var kallt om öron och händer,
men lugnet man får av att gå i skog och mark
överväger allt.

Ska se om jag kan hitta mina gamla akvarellfärger nu.
Fick plötslig energi att använda dom.
Om det blir något av det återstår att se!!

Imorgon verkar det bli träff med lilla A.
Får se vad vi hittar på då.

Ha en fortsatt trevlig dag.
Var rädd om Era vänner, så är dom rädd om Er.

Kramar// AnnBritt

Det är tanken som räknas

Hade tänkt lägga in några fina bilder från Björkö, där jag var igår.
Men, jag hoppar det idag.

Fick iaf styrka och energi när jag var hos Vitai igår igen.
Och det var tur.

För annars hade jag inte kunnat hantera beskedet som vi fick idag lika bra.
Att cancern spridit sig till lungan.

Nya prover nästa vecka.
Och troligt 3 nya månader av cellgifter.

Ingen resa, vilket vissa glädjer sig över.
Och inget jobb, varken för son eller mig.

Det är det jävligaste.
När han sett fram emot att börja jobba.

MEN, det kommer sen.
Det vet jag med säkerhet.

Jävla C.
du ska inte ta min son ifrån mig.

Aldrig någonsin ska du besegra oss.
Det är det enda jag vet med säkerhet idag!

Många massa Kramar// AnnBritt

Ny dag!

Jaha!
Så kom det en ny dag med nya händelser och utmaningar.
Har kört dotter till skolan.
Dom ska till sin pappa idag.
Förstår inte hur fort den där veckan går..

I ska ut på praktik idag. Första dagen :)
3 dagar i veckan ska han prova på att jobba.
Jag är säker på att det blir riktigt bra.

Ska passa på att köpa mjölk när jag kör honom,
så jag kan få en riktigt god kaffe när jag åker hem
och tvättar sedan. Kaffe utan mjölk är inget för mig.

Får se om det blir träff med A och L i em.
Kan vara skönt att prata lite om vad som händer i våra liv.
Har en del samtal att ringa oxå.
Ja, det händer alltid något under dagarna
som man kan sysselsätta sig med.

Ni får ha det fint vad än som står på er agenda för dagen!

Kramar// AnnBritt

Denna dagen... ett liv

Har varit på mammografi idag.
Det är sånt som man är glad att det finns,
men det är 2 halvjobbiga veckors väntan på svar.

Får försöka fylla tiden med annat än tankar på det.
Fast jag funderar förstås mer idag än tidigare,
på vad ett negativt besked därifrån skulle innebära.

Varit på viktigt möte oxå.
Vi får se vad det leder till!

Efter det gick dagen mest i moll.

A fick åka till sjukhuset...
för säkerhets skull...

Väninnans sambo gick bort igår.
Tänker på dom som är kvar och allt det dom nu har framför sig.
En jobbig tid, med tårar, kraftlöshet, många känslor,
saker som ska göras och beslutas.
Känslor att hantera, ilska, tomhet
Alla dessa Varför!


Har dig i tankarna och skickar Kärlek till Er. <3

Som hon sa som ringde och berättade:
Det är för mycket nu.
Man får liksom sortera in det i fack.
Det går inte att ta in allt som hänt i år.

Vi önskade båda att Januari ska komma,
med nytt och med hopp.

Jag känner mig yr och trött av dagens händelser.
Vet inte vilket ben jag ska stå på.

Idag är det 7 månader sen S lämnade oss <3

Men! Jag ska ta mig ner till Linedancen.
Tänka på annat en stund.
Försöka fokusera på musiken och takten.
Andas frisk och krispig höstluft.

Det låter väl som en bra idé!!? :)

Ta nu hand om den Du älskar och ta hand även om dig själv.

Många Kramar// AnnBritt




Tro, Hopp och Kärlek

Vissa dagar händer saker som gör att tankarna skenar iväg så där mycket åt håll som man inte vill.
Saker som gör att oron kommer tillbaka en stund, och som gör att man förlorar lite hopp.

Då försöker man på något vis att tänka lite rationellt, lite sådär logiskt, ni vet..... ;)
Det som är skönt i såna lägen är att oron oftast har en rimlig OCH logisk förklaring!

Ont i ryggen och förhöjt crp behöver inte betyda det värsta.
Det KAN rätt och slätt betyda att en kropp som varit i viloläge nästan ett år,
reagerar med muskelvärk när den varit med sin ägare och fixat med bilen en halv dag.

Det väljer vi att tänka och att tro nu!
Vi behöver hoppet, det behöver vi alla.
Ha något där framme i fjärran som vi inte kan se ännu,
men som vi kan hoppas på ska ske.

Min goda vän K fick ännu ett dödsbud idag.
Kan inte längre räkna till hur många hon fått i år.

Detta tunga, jobbiga, eländiga år, som ännu inte är över,
men som nu får vända på något vis till något bra.
Därför behöver vi hopp och tro och varför inte kärlek oxå...
Dom 3 hör ju liksom ihop :)

Hörde något fint igår som skrivits av en 11-årig flicka:
Ingen människa är så liten,
att hon inte når upp till sitt hjärta!

Många Kramar// AnnBritt


Det är ok att känna hopp

Föreningen ungcancer har gjort en ny fin och gripande film.
Det här med att länka till bloggen är inget jag fått grepp om än,
men jag tror det ska funka med denna rad!
Se den och sprid den är mitt råd idag.
Kärlek till Er// AnnBritt

http://youtu.be/D6HKUgKuX4U

Mysig helg!

Solen har strålat över de höstfärgade träden denna helg.
E har haft en kompis hos sig.
A har fixat med sin bil, med hjälp av brorsan.
Jag och E åkte till supermysiga Kärrstegens Gård i Ljungskile.
Jodå, det går att bara titta.
Bara att vara i den miljön gör en till en lite bättre människa =)
Ta en billig fika och sitta utomhus den 2 Oktober i solen,
är sånt jag mår bra av!
Här kommer lite bilder.











Charmig 3 hjuling med kedja, har inte sett en sån innan!!



Högt här uppifrån ser man en ljus prick på andra sidan.
I ett rött hus bredvid den pricken bodde jag mina första 11 år i livet.
Så nu vet ni det!

Nu är det vardag igen. Hoppas ni får en fin vecka, vad ni än hittar på.
Kramar// AnnBritt