Det Skira Livet

Hej på Er :)

Nu har jag jobbat 2 nätter igen, och möjligen!! hittat en rytm
för sömnen som kan fungera. Det känns väldigt bra att jobba
natt. Jag sover bättre när jag kommer hem efter att ha jobbat.

Slipper vara borta från barnen på dagen och trivs med kollegor
och arbete. Så mycket bättre kan man nog inte ha det :)

Det känns bra att vara igång med jobb. Att min söta dotter
har fixat en liten termos med kaffe, när jag hämtar och kör
henne till skolan, efter jobbet, gör ju inte saken sämre <3

Ja, det var ju 50-årsdag i lördags. Hennes 4 döttrar, jag och
Emma firade henne hela dagen och startade med champagne-
frukost. Helt ok, och sen fick hon byta till bekvämare kläder.

Vi åkte och spelade gumball och sumobrottades i 2 timmar :)
Jag blev träffad 5 gånger på mina armar och stora blåmärken
efter det... :) Sumobrottningen blev  orgie i skratt. Dräkten
var enorm, och vägde mellan 10 o 15 kg. Roligt hade vi!

Senare var det öppet hus med god mat och dryck.
Min granne och jag har haft lite byteshandel. Jag var ute med
hennes hund och hon städade hos mig motsvarande tid. Me like!

Annars har det varit lugnt här. Vi tar en stund i taget, en dag i
sänder. Det går framåt och lite tillbaka, men det går lite lättare
att andas och leva. Ibland bränner tårarna innanför ögonlocken
och ibland väller det över.

Har märkt att jag har svårt att sitta still (om jag inte är vid datorn)
har oxå svårt för kallprat om ingenting. Då far tankarna iväg. Men
så får det vara. Var hos kuratorn och hon konstaterade just det:
-Det får vara som det är just nu. Det ingår och det är ok att inte
orka, att inte vilja eller att vara trött.

Även om jag vet det, så är det skönt att få det bekräftat. Behöver
nog det just nu. Att höra att det är ok. Att det är så här det är att
ha sorg. Även om jag läst om det, så är det inte greppbart när det
kommer till en själv.

Det är så svårt att förstå. Ser fram emot att få träffa Andreas läkare
och prata med dom och höra vad dom har att säga om allt som hände
den sista månaden. Hoppas på att få lite klarhet i de tankar jag har.
Vi får se.


Nu blev det natten igen och regnet skvalar på mitt köksfönster.
Sov Gott och ta hand om varann och det ni har.

Läste något klokt häromdagen:

" Missunna aldrig någon annan lyckan,
för du vet inte hur mycket olycka de gått
igenom för att komma dit"

Massa Många Kramar// AnnBritt