Vad är det som gör att vi dras till vissa personer?
Eller personligheter kanske. Ofta när man hamnar
i relationer som inte fungerar, så väljer man samma
typ av partner. Skillnader kan finnas, men oftast är
det vissa drag som finns där om och om igen.
Handlar det om relationer i barndomen? Till föräldrar?
Till vänner, släkt eller dras vi bara till en viss typ av
människa, för att vi älskar utmaningen eller för att vi
ska lära oss något om oss själva eller om andra?
Jag hörde om en person som hade 2 partners att välja
på. Får man uttrycka sig så? Den ena älskade hon och den
andre tyckte kvinnan väldigt mycket om.
Hon sa att hon följde sitt hjärta genom att välja bort den
hon älskade. Hon var ledsen för det och grät, men hon visste
att det aldrig skulle fungera. Dom var för olika.
Tillsammans med den andre mannen skulle hon få ett bra
liv och hon skulle kunna lära sig att älska honom. Kanske
är det här med den stora kärleken en myt?
Våra hjärtan spelar oss ofta spratt och även om vi väljer
att följa vårt hjärta, så vill hjärnan ofta något annat.
Ibland vet man innan att det inte kommer funka, men man
väljer ändå, för att man måste? Eller är det för att man är
rädd att vara ensam?
Hur det än är så är det inte lätt med kärlek och känslor.
När något man tror på tar slut, så är det uppslitande
och jobbigt. Tankarna far åt alla håll och man tror inte att
man ska klara sig en sekund.
Men det gör man. Man kan tom. klara sig bättre än innan.
Om man lär sig att se att man är stark. Att man har ett
eget värde. Att man kan klara sig riktigt bra i detta livet
på egen hand utan en partner vid sin sida.
Tomheten och smärtan kan finnas länge, men man klarar
det! Och nej, detta handlar inte om mig sen jag förlorade
min make.
Men jag har varit med om det och jag vet att andra varit
med om det. Och det är då vänskapen oftast sätts på pränt.
Vem försvinner och vem stannar kvar och krigar för dig?
För sina vänner behöver man mer än någonsin när kärleken
försvinner och tar slut. Sina vänner behöver man i alla livets
skeenden förvisso. Jag har haft tur med det. Och till dig min
kära vän vill jag säga: Jag finns här för dig, dygnet runt.
Du kommer klara detta. Du är stark och trygg och du har
mycket humor, det är viktigt! =)
Var rädd om Dig och glöm inte, att trots allt som sker:
Kärleken är större än allt <3
Många Kramar// AnnBritt