Det Skira Livet

Idag var febern uppe i 39,4 och man gav febernedsättande
och antibiotika igen. Nya trombosyter och mera blod då värdena
inte vill öka som man tänkt.

Han är svårstucken och lättblödande nu den här sonen.
Kärlen vill inte riktigt vara med på mer stickningar nu, så
det blev i handen till sist och det gick bra :)

Efter lunch kände han sig bättre och han har sovit riktigt gott
i några timmar nu. Han behöver det!

Biståndsbedömaren ringde och frågade om situationen och sa
att det går att när/om han vill komma hem så kommer vi ha
hjälp 24/7. Det känns tryggt och bra och ger mig möjlighet att
komma ifrån och handla och göra annat som behövs utan att
bli avbruten. Kommer bli lugnare med en till där hemma..

Har tagit lite promenader i kylan idag och försökt rensa hjärnan
en aning. Det är så mycket tankar och känslor som far i kroppen
nu och promenader är ju bra för hela själen tycker jag. =)

Jag stannar här nu några nätter, så får vi se om det blir hemgång
i helgen eller hur det blir.
En timme i taget och en dag i sänder lever vi här och vi tar det som
det kommer och som det blir.

Nu ska jag läsa lite i Tyskungen av Läckberg, kan ju inte låta bli hennes
böcker, för hon har ju spännande historier, men de svartaste av personer
och händelser och samma upplägg i alla böcker...

Men nu är det den jag har här, så den får det bli.

Ha en fin kväll. Kramar// AnnBritt