På skärtorsdagen kommer våren och värmen på allvar. Det är riktigt härlig värme, nästan sommarvarmt. Jag älskar ju solen och grönskan, vill vara med när knopparna spricker ut, känna på dom mjuka bladen och vill inte missa någonting. Har lärt mig att älska våren de senaste 10 åren, innan dess var det bara förknippat med stress. Men nu är det den bästa av årstider. Luften är ljum och mild, man kan sitta på balkongen med en kofta och en kopp kaffe och bara njuta av det som händer i naturen efter den långa vintern.
Det är jag och I som är ensamma hemma och jag föreslår att vi ska åka till Sundsby Säteri och fika och promenera lite. Där är så fint med de gamla husen och naturen. I Maj är där ett blått hav av blåsippor och man kan promenera i skogen och upp på bergen med en underbar utsikt över havet. Det är så varmt att vi kan sitta ute utan att frysa och vi beställer var sin god smörgås och en liten kaka. Tar en promenad bland vitsipporna och kikar runt i de små butikerna som finns där ute.
I undrar om vi kan göra smörgåstårta. Så jag fixar det när vi kommer hem. Gott gott!
Fredagen blev inte sämre den. Åker till en god vän och pratar bort några timmar. Hur mysigt som helst.
Handlar lite mat och AL och J kommer och äter med oss.
Påskafton känns lite jobbigare. En del tårar och tankar som kommer över mig.
K ringer och undrar om jag vill åka med till hennes dotter med familj en stund.
Nu börjar det slå ut över allt på träden och vi sitter ute på deras altan och äter god mat och sedan får vi leta efter påskägg =) Det fanns ett till mig med!!
Åker hem och fixar lite att äta till mig och sönerna. Ost och skinkpaj, lite lax räkor och ägg. Hur gott som helst. Går upp till grannarna på ett glas vin på deras balkong och pratar till midnatt. Vi sitter ute med en filt runt oss och det är härligt.
På påskdagen får jag besök av en klasskompis från högstadiet. Det blir några härliga timmar på balkongen med kaffe och kaka.
Måndagen tillbringas i tvättstugan och E kommer hem idag.
Så tack vare alla Er goa har jag inte bara tagit mig igenom min första ensamma påsk utan dig, utan faktiskt kunnat ta vara på stunderna och ha det väldigt bra. Så det finns ett hopp om framtiden i alla fall...
