Jag erkänner

Ibland när mina barn pratar eller berättar om något,
så säger dom t.e.x. Visst är det konstigt, erkänn.
 
Och jag då: -Jag erkänner!
 
Och nu får jag erkänna att jag var inte 28 år när
jag födde Andreas. Jag var 29..
 
Så var det med det, rätt ska väl ändå vara rätt?!
Ja, det var väl bara det jag ville, erkänna.
 
Massa Många Kramar// AnnBritt

Kommentarer :

#1: Fjäril

Du har så rätt! Tänk om många kunde se vilka underbara ungar de har!! Stod i kassakön i en mataffär med en mamma med en underbart hjälpsam liten 2-3åring som stod upp i sin sittvagn. Den lilla tjejen hjälpte till och ville lyfta upp sakerna ur varukorgen som också stod i vagnen och lägga dem på bandet. Hon var så glad! Och ville hjälpa till! Och mamman bara skällde.... Sluta, släpp, låt bli, vad har jag sagt, sitt ner, rör inte maten.... Och det var bara jag bakom i kön och jag log och försökte verkligen visa att jag tyckte hon hade en duktig dotter och att jag inte hade bråttom ... Hu, mitt hjärta värkte.... Mamman skällde hela vägen ut ur affären också....

Svar: Usch... VIsst gör det ont i hjärtat!!
AnnBritt

skriven

Kommentera inlägget här :