Sånt man inte vill ha

Just nu är det magsjuka som gäller.

Återkommer när det gått över,

vilket jag önskar är väldigt! snart.

Hoppas ni mår bättre. Kram// AnnBritt

Regnig lördag

Det är det idag. Sådär kul, men ändå bättre än snö :)
Har tvättat sonens bil idag, efter att ha lånat den i veckan.
Det var välbehövligt!

Var på möte igår morse och det är väl inte så mycket att säga om det.
Hämtade sonen som fick komma hem efter 1 veckas behandling.
På väg från Göteborg på em. får man räkna med väldigt långa köer.

Så det tog 1,5 timme innan vi kom hem!
Jag somnade en stund zzzzz!

Sen bar det iväg direkt på tjejmiddag.
Vi var hos C denna gången och hennes dotter
hade lagat en helt suverän pastarätt, med kräftstjärtar
sallad och en smarrig sås =P
Till det fick vi 2 havskräftor var. Så mumsigt!

Som vanligt, som det varit sista året, blev det avhandlingar
om sorger och smärta, men oxå mycket skratt och glädje.

Det är skönt när man känner varandra så väl som vi gör.
Man kan dela allt och kan försöka stötta varandra.
Det var ju C  som blev ensam i Oktober.
Allt hon går igenom känner jag igen.

Smärtan, sömnlösa nätterna, oron, irritationen, ilskan
och oxå beslutsamheten.
Det är så mycket man behöver ta sig igenom när ens närmaste går bort.
Saker som man inte varit med om och inte vet hur det går till
får man ta reda på. Allt ska klaras upp och redas ut.

Hon är enormt stark och bestämd och kommer fixa det bra.
Men det kommer ta några jobbiga månader till innan
hon kan börja andas normalt igen. Livet är tufft emellanåt,
men det man måste klara, det klarar man.

För sina barns skull och för att sådan är vår drivkraft.
Människans instinkt om överlevnad är enorm och en gåva.
Vi klarar oftast mer än vi har en aning om, eller tror.

Ska fixa och trixa lite till här.
Imorgon kommer de yngsta barnen hem och på em
ska jag ha ljusparty här.

Kände att jag behöver återvända lite till livet
och det kan vara ett sätt att skapa lite "normalitet".
Kul ska det bli iaf. Dom har så mycket fint hos Partylite!

Sen blir det förstås "Så mycket bättre" oxå :)
Ett program jag tycker mycket om. Lättsamt,
med bra musik och avslappnade artister.

Som omväxling till stora galor och annat,
är det skönt med enkelhet.

Imorgon är det 1:a Advent, det har ni väl inte glömt!?
Hittade årets glögg från Blossa. Tror det är kaffesmak.
Ska bli spännande att prova den.

Ha en fortsatt fin lördag kväll, vad än ni har för Er.
Jag ska gå och leta reda på min advents ljusstake
till ljusen jag köpt. Den är spårlöst borta.
Någon som är förvånad??? ;)  Kram// AnnBritt

Kvälls tips :)

Här kommer ett sent tips till er som ska tvätta en kudde i maskin.

Kolla ALLTID att det inte är hål i tyget som håller fast de

1 miljard små pluttarna som ligger i den.

Annars kan det gå så här:



Info: Maskinen är stooor!

Kram// AnnBritt

Lite pyssel och annat

Idag kom min förkylda dotter till mig en stund.
Riktigt mysigt hade vi, med pyssel och fika,
som A kom med. Snygg i håret som alltid!

Så jag då... tröjan ut och in och håret på ända :)
Men det gick bra ändå.
Kollade lite N.Y kort och E fick en egen
pepparkaksgumma med glasyr. Gottigott!

Vad vi pysslade med?
Vi stöpte lite ljus snabbt och lätt.
Hade 3 stycken blockljus som brunnit ner,
som ni vet blir det ju alltid en del kvar av dom.

Sen hade vi vanliga stearinljus som var halvbrunna,
dom delade vi med kniv och tog loss veken.
Sen tog vi metallplutten från några värmeljus.

Satte veken däri, klämde åt med en tång,
värmde vart färg restljus för sig i en kastrull,
sen hällde vi det i muffinsformar av silicon.

Höll veken en stund tills stearinet stelnade lite.
Hur lätt som helst :)
Vi gjorde randiga ljus. Då får man vänta tills var färg stelnat,
innan man häller på nästa färg.

Stearinet stelnar fort, sen tar man bara av formen
och vips har man ett fint ljus, eller flera!
Vi hade även hjärtformar i aluminium som vi använde.

Vill man ha blockljus tar man en konservburk
eller colaburk, tar bort ovansidan, sätter i veken
som då får vara fastbunden i en pinne som ligger överst.

Sen häller man i de färger man vill,
tar loss botten med öppnare och trycker ut ljuset
eller klipper upp burken.
Har man någon doftflaska kan man få doftljus med.
Bara att använda fantasin!

Så sätt igång att skapa era egna ljus,
varför inte ge bort som julklapp till någon
ni tycker om. Återanvänding på hög nivå.

Så här fina blev våra:



Trevligt och lätt ordnat pyssel =)

Idag har jag oxå köpt årets första julklappar.
2 stycken sprang jag på ikväll när jag var i affären idag.

Längtar mycket efter Julen i år, det var så längesen
jag kände sådan längtan. Det känns gott.

Har börjat sätta upp adventsstjärnor i fönstrena med.
Imorgon är det ju tjejmiddag, och sonen ska hämtas
så där går hela dagen. Så det som görs ikväll
slipper jag på lördag! Skönt att kunna ha lite
framförhållning på livet igen.




Inatt hade jag svårt att sova. Tänkte på dig som jag saknar hela tiden.
Kände din närhet och mindes episoder ur vår tid tillsammans.
Kom ihåg en mycket trevlig kväll som slutade med stor dramatik,
kärleken Du visade då strömmade emot mig inatt.
Så varm och tillitsfull, så nära.

Ett andetag bort och så onåbar. Sorgen, tårarna, saknaden!
Saker man sagt, saker man inte sagt.
Snurrar runt i sängen, går upp och tänder en cigarett.
Känner dig så nära att jag tror jag ska se dig sitta på en stol i köket.

Men Du är inte där, men ändå är Du nära.
Varför, varför? Inga svar, endast frågor och acceptans.
Inget annat är möjligt än att acceptera, men aldrig glömma.

Tack! Tack för allt Du gav och för att Du lärde mig att ta emot.
Är så tacksam att vi träffades.
Vackra sagor är så korta, varför är det så?
Du gjorde mig hel, jag ska kämpa för att fortsätta vara det.
Ska kämpa för att få ordning på allt.
Kämpa för mina barn, att dom ska bli trygga och kunna känna tillit.

Just nu känns det som alla mina stridsyxor är nedgrävda.
Jag ska försöka fortsätta ha det så.
Strid leder endast till förlust och sår och smärta.

Nu ska jag hela de sår jag har och jag vet att Du är med mig.
Du går här bredvid mig varje dag.
Allt löser sig, min älskling <3

Nu tror jag att jag kan somna!

// AnnBritt


Glömde.........

....att lägga in länkarna för Ung Cancer´s nya filmer.
Dom berör så starkt tycker jag.
För 250 :-/år kan man bli stödmedlem för ett gott syfte.
Eller köpa deras "fuck cancer" pins, mössor, tröjor, väskor.

Gå in på: ungcancershop.se och kolla!!

http://youtu.be/ICKJy57r4Yo

 

Eller deras Julfilm :)

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=mrLCtyZd39Q

Det där med att länka.... får fråga någon som kan en dag,

tills dess får ni markera och klicka vidare =)

 

Onsdag kväll

Idag har jag fikat med den alldeles underbart mysiga A-K.
Tycker om människor som är sig själva och hon är det :)
Vi avhandlade en del viktigt och en del nonsens under några timmar.

Har köpt det där fördelarlocket nu, men ikväll var det alldeles
för mörkt och kallt för att göra något åt det.
Får hoppas på en bättre morgondag och framförallt
att lilla bilen behagar starta sedan...

Sonen på sjukhuset fick 2 påsar blod härom dagen.
Han har inte mått illa vilket jag glädjer mig åt.
Önskar han ska slippa det även med de nya cellgifterna.

På fredag ska jag hämta hem honom. Det känns bra!
Även om jag ska på tjejmiddag på kvällen
så är han ändå här när jag kommer hem <3

Imorgon kommer min lilla tjej hit en stund
när hennes far har annat för sig.
Hon har blivit genomförkyld och varit hemma från
skolan sen i tisdags. Får försöka pyssla om henne lite.

Skruvarna i hallen är nu överlistade och sitter på plats ;)
Det blev bra att flytta hatthyllan. Ska se om det blir tyg framför.
Kanske. Eller kanske inte! Beslutet är ej fattat ännu.

Varit lite smått irriterad några dagar.
Papprena som borde kommit fram till A-kassan i måndags,
verkar ha kommit bort. Sådär lagom spännande
med tanke på att dom har nästan 1 månads handläggningstid.

Har jag tur får jag pengar till Nyår...
Men den som lever får se.
Vi får väl käka kokta köksstolar med lagerblad och kryddpeppar
i Jul ;) Värre saker har hänt.

Fast jättekul är det ju inte.
Ska skälla på Af på fredag för att dom har noll koll
och sätter folk i denna sitsen.

Ja! Nog om det. Det mesta brukar lösa sig.
Det finns sånt som har större prio just nu.

En sak i taget och en dag i sänder.
Btw. Saknar det här:



Efter 1 veckas Jetlag och allt annat som har hänt
så känner jag hur enormt det var där borta.
Vem vet? Kanske får man uppleva det igen?
Tills dess har jag alla bilder och alla minnen.

Det är inte så dåligt det heller! =)

Sov Gott önskar// AnnBritt

21 November

Idag har sonen börjat på nya behandlingar.
Ska ringa imorgon och höra hur han mår.

Ev. skulle dom behöva ge lite blod,
-Kör på, var hans kommentar till det...

Han har en skön inställning till livet tycker jag.
Den sonen.
Det hjälper nog lite, inbillar jag mig.

Denna gången har chocken lagt sig.
Nu vet jag vad som kommer ske.

Tror jag åtminstonde!! :)
För veta, det kan man ju inte.

Men på ett ungefär iaf, och det känns bra.
För mig.

Jag har köpt nya skuv idag.
Och 2 sitter som de ska, i det 3e hålet sitter en annan sort.
Den 4e är inte riktigt i av någon anledning som jag inte begriper.

Imorgon ska jag skruva vidare och då löser det sig säkert :)
Man är ju optimist...
Jaa!! Skruvar är faktiskt till för att överlistas.

Min dotter är snuvig och varm och har ont i halsen.
Imorgon håller jag henne hemma tills hon ska till sin far.

Sen har jag ända tills fredag helt ensam i mitt hem.
Det var sådant man längtade efter när barnen var små.

Nu är det bara tomt och tyst och jobbigt.
Men jag får försöka fylla dagarna.

Linedance på tisdag. Kanske göken nån dag och titta
efter tyg. Kanske en tur till världens bästa K.
Får se vad jag hinner med.

Ska tvätta igen och adventspynta tänkte jag.
Ser fram emot det för första gången på många år.
Det känns bra!

Sov Gott alla fina,
kram från mig





Typiskt!! =(

Visst är det typiskt,
att när man väl får köpt skruvar för att sätta upp hatthyllan,
så är dom alldeles för stora...

Eller att när man varit så himla duktig
och bytt tändkablar alldeles själv på bilen, =)
så visar det sig att det inte var det som var felet,
för bilen vägrar fortfarande starta....

Vilket i sin tur betyder att man missar
årets mysigaste julmarknad, på Kärrstegens Gård!

Eller som igår när jag tänkte åka till göken
och jättefynda tyg till hallen,
men det blev nada, för att ovan nämnda fordon vägrar fungera.

Men det som är kul och kan förgylla en hel helg,
är en dotter som är superlycklig för en rosa touchmobil,
som hon fått från Jultidningarna tack vare idogt säljande =)

Kära vänner! Man får glädja sig åt andras lycka nu för tiden.

Och imorgon blir det att köpa ett fördelarlock
och hoppas att bilproblemosen blir lösta med det =)

Never give up the hope!
Ha en skön söndagskväll.
Nästa söndag är det 1a Advent,
ser fram emor att få in lite ljus och värme.

Kramar// AnnBritt

En vacker värld!

Nu är det kväll efter en lång och omtumlande dag.
Men jag tänker inte förora något sorts hopp.

Vår resa gav mig ny styrka och den tänker jag behålla.
Jag känner (eller tror iaf) att jag ser nyktert på tillvaron just nu.

Jag känner ingen oro, den är som bortblåst.
Det är skönt och det är oxå lite konstigt.

En del saker som hände innan vi åkte, behöver jag ta tag i.
Men jag tror jag kan fixa det.

Jag har en sån stark känsla av att allt löser sig.
Hur saker och ting än utvecklar sig, så kommer det att lösa sig.

All den oro jag ödslat tid på i så många år, har ju varit onödig.
För på ett eller annat sätt, har ju faktiskt saker löst sig.

Hade det inte gjort det, hade jag ju inte suttit här och varit den jag är idag.
Då hade allt varit kaos.

Kan vara så att en del av er tänker, att jag har totalt kaos i mitt liv.
Ja, det har jag nog. Men jag känner inte oro.

Oro och rädsla skapar tankar som inte går att styra.
Tankar som kan föra oss vart som helst, men som inte
har med verkligheten att göra och vars enda syfte är,
att få oss att må ännu sämre.

Kanske är det tillit jag plötsligt känner.
Tillit inför mig själv, hela vår situation och inför framtiden.

Att kunna släppa kontrollen och låta livet gå åt det håll det är tänkt,
oavsett om det innebär nya sorger, katastrofer eller glädjeämnen.

Vreden och ilskan över att bli ensam och över att ha ett barn med cancer är borta.
Det har tagit tid, men nu är det annat som har tagit vid.

Kraft och tro på att livet kan ge oss något, även om vi tycker att vi förlorar.
En ny insikt om att inte ta saker så väldigt personligt.

För allt som sker handlar inte om mig...
Det är egoistiskt att tro att man är så märkvärdig,
att allt som sker är riktat till mig personligen.

Katastrofer sker varje dag, överallt omkring oss, i stort och smått.
Det har alltid varit så, vi kan inte stoppa det.

Människor föds och människor dör. Det är allt vi vet.
Däremellan skapar vi vårt liv.
Bara för att vi kan känna sorg, saknad, smärta, ångest...
så är det som sker inte riktat till oss personligen.

Det bara sker!
Jag har vetat det väldigt länge.
Men som alltid är det skillnad på att veta och att förstå.

Nu förstår jag det. Jag känner det i hela min kropp.
Det betyder inte att jag vill ha den situation jag har.

Men vad ska jag göra?
Det ser ut som det gör just nu.

Så antingen kan jag gilla läget eller gräva ner mig.
Det sista vill jag inte, tänker jag inte.

Det sista året har inte varit positivt någonstans.
Ändå har det kommit något positivt ur det.
Precis som det brukar vara, om man då inte väljer att istället bli bitter.

Så med detta märkliga lugn går jag framåt.
Det kommer att lösa sig, precis så som det alltid gjort,
så att man kan itu med nästa dag. =)



Det är ju fortfarande en vacker värld vi lever i! Visst? ;)

Hallen är på G. Ska köpa tyg som gömmer vår ytterkläder.
Imorgon är det fredag igen. Då tar vi på fredagsmystofflorna
från OLW och kurar i soffan...

Hur ser Er fredagskväll ut?

Varma Kramar// AnnBritt



Tänkvärt

När en blomma inte trivs
flyttar men den till ett annat fönster
och sköter om den lite extra.

När man själv mår dåligt
stannar man ofta kvar där man är
och kämpar  vidare,
när man kanske borde inse
att man är rätt person
på fel plats!

Ha en fin dag// AnnBritt

Nr. 1 ??

Åh! Vad jag tycker om att höra att jag står först i kön :)

Ända tills det blir min tur,

och samtalet trycks bort...!!?

Gaaaah!!!!!!!!!!!

Ljus i mörkret

Det får vi snart, eftersom det närmar sig advent.
Jag har ju inte direkt längtat efter det, men nu
plötsligt, som en blixt från klar himmel, i kylan i morse
när jag körde dottern till skolan.

Då! Då kom det =)
Längtan efter adventsljusstakar och varma färger,
glögg, paketinslagningar, hemligheter och julsånger.



Kan det ha med trygghet att göra?
Att de där ljusen och myset skänker en trygghet
som inte finns här just nu, men som är välbehövlig?

Att skapa något som inte finns, eller att skapa det
för att rota det som vi så väl behöver nu.
Det spelar ingen roll. :)

Känslan är just nu stark och jag undrar om jag inte
ska börja få ordning och fint i min kaotiska hall.

Att öppna ytterdörren och känna att det är mysigt inne,
känns just idag som något positivt!

Jag tror jag börjar där!
Sen får vi se vart allt tar vägen
och hur långt energin räcker.

Ja!! Så får det bli. Allt löser sig som ni vet.
Så känner jag idag. :)

Många Varma Kramar till Er och tänd ett ljus
vid kaffebordet, för er själva, eller någon ni saknar
eller bara för att det värmer. // AnnBritt

Dåligt och Bra

Det är svårt att sova, när man tagit sig en liten lur på eftermiddagen.

Det är ännu svårare när man fått besked att det finns tumörer i arm och ben,
i benmärgen mellan skelettet.

När man får höra att dom troligen inte kommer få bort det,
för att det är något i blodet som inte är ok.

Det är svårt att sova när man vet att det ska börjas om med cellgifter
och strålning.

Efter 1 år är det dax igen, inget jobb bara mediciner och sprutor
och kontroller och trötthet och sjukhusbeök. Och oro.

4 dagar var 3e vecka med cytostatika dygnet runt.

Ja, det är bra att det finns.

Det är oxå bra att det forskats mycket på just detta sarkom
de senaste åren och att man troligen snart har en väldigt
bra medicin för det.

Det är bra om hans smärta försvinner igen.

Att se sitt barn ha så ont, det känns i hela kroppen.

Att höra när samma barn får detta besked är än mer smärtande.
Så smärtsamt att man blir kallsvettig och nästan svimmar.

Det är bra att det finns sjukhuspersonal som är änglalika.

Det är jävla skit att det funnits läkare som under 2 år
inte ens skickat honom på röntgen utan gett honom smärtstillande
för ischias efter 3 minuters undersökning, trots att han var 16, 17 år
och knappt kunde gå, medans tumörhelvetet växte sig allt större.

Det är bra att vi varit borta och tillsammans och fått lite ny kraft
och ork att möjligen kunna hantera detta.

Tiden står stilla. Har liksom stannat upp.
Men när jag tittar på klockan har visarna ändå rört sig
utan att jag vet hur det gått till.

Det var ett ljussken på väggen förut.
Det fanns ingen förklaring till det.
Fanns inte något som kunde reflektera.

Nisse, den svarta katten, han såg skräckslagen ut.
Som om han sett en vålnad.
Kanske gjorde han det.

Men jag.
Jag blev lugn!

Ska se om det går att somna nu.
Kram// AnnBritt

Allt löser sig... ;)

Nu, Jonna är jag vaken! :)

Har ju citerat min min make flera gånger här, och han hade ju så rätt i
att Allt löser sig!

På torsdag morgon gick vi upp vid 9-tiden.
Fick ett sms från SAS om att boka platser till flyget från
Köpenhamn till Göteborg.

Hämtar ut våra pass och biljetter från deposit-boxen
och registrerar platserna.

UTAN att kolla datum...
Jag har ju då en märklig känsla av att vi ska ju hem på fredag
så då ska vi checka ut på fredag...

Jag och E bestämmer oss för att gå till Macy´s och Toys´R´Us.
Dom har ett stort pariserhjul därinne och dessutom vill E kolla efter Bratz.




Vill man köpa lösögonfransar, verkar ju Macy´s vara rätt butik att åka till... =)
Vi går i lugn och ro och kikar i affärer
tar oss förbi Times Square och tar kort på Empire State Building





Vi kikar in på Hard Rock Cafe




En jättegitarr hänger i taket!!

Vi ser en skotsk säckpipespelare!! i ett gathörn, och Mimmi Pigg




Enligt vår karta!! skulle leksaksaffären ligga vid Macy´s, men vi gick och gick
utan att hitta detta. Frågade flera gånger och fick nya bud varje gång :)

När vi till sist frågar en kvinna, så får vi rätt adress.
Tar oss dit och på väg över gatan kommer ett sms från A.

Skynda dig tillbaka, dom säger att vi ska checka ut idag.....
Magen vänder sig lite och tankarna börjar snurra,
det är ju inte rätt!!

Klockan är då halv 6 och det är då vårt plan hem lyfter.
Vi slänger oss in i en Taxi. Världens suraste chaufför fick vi.

I Usa betalar man dricks och skatt överallt. (Om det inte står att det ingår)
Taxin kostar 4.60 dollar, jag ger honom 5 och är på väg ur.
Han tjoar att jag ska ge dricks. Ber om ursäkt, säger att jag hade bråttom
och letar fram mera pengar, men han blir jättesur och säger att han jobbar och sliter
och så vill vi åka gratis... =) Ber om ursäkt igen och talar om att det är första
gången jag åker taxi i NY och det var inte meningen att blåsa honom.
-Det är sista gången ni får åka med mig!! Och det kunde vi ju bara hålla med om!

=) Han fick sina pengar och vi går upp på rummet.
Efter lite om och men och nervositeten lagt sig,
säger jag att vi får ringa Swanson´s lokala kontor.

Det har A redan gjort, eftersom han var säker på att dom gjort fel i bokningen..
Vi skulle ju rest hem idag. Jag har varit så inställd på att vi är hemma
på fredag, och alltså åker på fredag.

Sånt får ju inte hända, men på Swanson´s sa man att:
Ni är inte de första som är med om detta, det är väldigt vanligt.

Njut av Er sista dag i New York så ska vi boka om eran resa.
Hon hade ringt SAS i Sverige, men där var ju stängt.
Mitt i natten där, med en tidsskillnad på 6 timmar.

Hon kommer ta kontakt med oss på morgonen och tala om hur det gått.
Hon kan inte hjälpa oss med hotellet, då vi själva strulat till det,
men hon säger att hotellet kommer inte att köra ut oss på gatan. Tack!! :)

A och I har pratat med managern på hotellet som säger att vi får ha rummet till kl. 20.
Det är fullbokat och han kan inget göra.
A tar en dusch och vi packar ihop våra saker.

Jag sa till barnen att detta är ingen fara.
Vi behöver inte stanna i Usa för evigt, vi kommer hem.
Dom tog det med ro, beundransvärt.
Men det kom någon kommentar: Typiskt morsan... =D
Kan ju bara hålla med om det!

Så vad har jag att säga till mitt försvar?
Det finns ju inget. Men jag kopplade verkligen bort allt
när vi åkte. Det var väldigt skönt efter ett långt och jobbigt år.
Alla intryck och allt vi sett har tagit på krafterna.

Vi har ju inte varit så aktiva sista året och nu har vi promenerat massor,
sett massor, kopplat av och bara varit.
Vi behövde det alllihop. Men att koppla av så mycket att man
missar att kolla biljettens hemresedag är ju inte så bra!

Nåväl. Vi går till receptionen och pratar med managern.
Jag frågar om dom känner till om det finns Hostels ledigt.
Det är typ vandrarhem.

Egentligen vill dom inte rekommendera andra ställen då vi varit deras gäster,
men vi får en adress Uptown där man ev. har ett rum, annars kan dom tala om ifall
det finns rum på annat hostel.

Om ni tänker Er Central Park mitt på Manhattan,
så är uptown ovanför parken och vi bor i downtown,
precis nedanför. Det är ganska långt att ta sig dit.

Med 3 barn, en son med värk i benet, 7 väskor och vid halv 9 på kvällen,
känns det inte jättelockande att ge sig ut, då vi inte vet om vi behöver åka vidare.
Dessutom ska ju reseledaren ringa på morgonen till hotellet.

Vi frågar om vi kan få stanna i lobbyn under natten  och det går bra.
-Jaa, då får man prova hur det är att sova i en hotell lobby då, konstaterade E och log.

Vi lämnar väskorna i deras förvaringsrum och bestämmer oss för att gå ut och äta
och sedan ta en sista runda till Times Square.

Är ju väldigt hungriga nu så det bli pizza.



Här beställer man pizza, by slice. Så här är det 8 bitar, 2 per person.
Dom är väldigt stora och mycket på, så man blir rejält mätt.

När vi går ut har det börjat duggregna och blivit kallt.
Att sitta i en lobby med blöta kläder känns sådär kul
så vi bestämmer att vi går tillbaka.

Går in i en elektronik affär som är nyöppnad och har 50%.
En trevlig man som pratar och fråga var vi kommer ifrån.
Jo, han har varit i Stockholm och tycker det var vackert.

Så undrar han när vi ska resa hem och jag säger att vi "messed up"
och missade planet, men får troligen åka imorgon.
-Jag bor i Brooklyn, om ni inte kommer hem imorgon så kom tillbaka hit,
så får ni sova hos mig. Jag har gott om plats!

Vi tackar för erbjudandet :) och när vi går säger han Farväl, på svenska..
Så startar vår natt i 2 soffor. Folk kommer och går hela tiden.
Någon kommer med var sin flaska vatten och säger att: -Det blir en lång natt.

E somnar en stund. Jag för en inre dialog med mig själv och med min make.
Skäller på mig  för det som hänt.
Jag vet att det kommer lösa sig, men allt eftersom timmarna går
kommer tankarna att, vi kanske inte kommer på samma plan, tänk om vi bara
kommer till London.. etc. Första gången jag reser med barnen, strular jag så här.
Tänk om dom aldrig vill åka någonstans igen!

När klockan är 03 får vi flytta oss till loungen som nu stängt.
där kan vi få var lite avskilda och kanske sova lite.

E och I somnar ganska fort. Jag och A av och till.
Halv 6 får v veta att loungen ska öppnas och vi ska tillbaka till lobbyn.
Där får vi inte sova för det ser inte bra ut för hotellets image.

När vi lämnade väskorna i bagagerummet frågade mannen där
hur länge de skulle stå. Jag förklarar läget och han frågar om vi inte fått något rum.
Nej, det är fullbokat. Men managern måste ordna det säger mannen.

Det finns rum för folk som kommer utan att ha bokat, men inte här inatt,
men jag ska ordna det till er. Vi talar om att Swanson´s ska ringa
på morgonen, så vi väljer ändå att stanna. Tackar för hans vänlighet.

Folk är mycket hjälpsamma och vänliga här.
På kvällen kommer ett sällskap på 3 damer, en man och en pojke.
Dom har varit någonstans under kvällen och sitter i lobbyn en stund.

Nu, på morgonen vid 7-tiden kommer dom dit igen.
Den ena kvinna tittar på mig och frågar om vi varit där hela natten.
Jag förklarar igen och hon säger: -Varför frågade jag inte igår.
Vi har haft flera rum och hade lediga sängar, ni kunde sovit hos oss.

Jag sa att det var ju omöjligt för henne att veta, men säger att det var rart
av henne, men vi har ändå haft det så bra det går.

Så tar hon fram en banan och 2 clementiner ur väskan och säger att
jag ska ge det till barnen. Sen säger hon på riktigt bred amerikanska:
-I will pray for you, that you will come home safely and with no extra charge. <3

Det är ju så rart så man blir helt rörd. Ni kan ju inte veta vad jag har för syn på amerikaner.
Men detta var en sån riktigt amerikansk dam. Hon fixade insulinsprutor och injicerade medan hon satt där.
Var ganska storväxt och väldigt rar :)

Man häpnar lite över vänligheten och jag känner tacksamhet att
man fick se en del av Amerikas gästfrihet.

När nattportieren slutar, säger han att de inte tagit emot något samtal ännu.
Vi bestämmer oss för att gå och ta en kaffe på Starbuck´s.
Vid 8 är vi tillbaks, och inget samtal än.

Jag ringer resebolaget och hon har försökt få tag i oss.
Dom kan boka oss på ett flyg till Oslo ikväll 19.55.
Men vi måste bestämma på en gång.

Det finns flyg till Stockholm, men inga platser på anslutning därifrån.
Från Oslo kan vi ta oss hem med buss och tåg och det är 20 mil
närmare än från huvudstaden. Hon ska komma förbi med biljetterna,
men det tar en stund då hon bor utanför Manhattan.

Puh! Tänk att man kan känna en sådan lättnad.
Nu ska vi få åka hem. Vi har sovit ett par timmar av 25
och hemlängtan är stor nu.

Talar om för receptionen att biljetter är löst
tackar för deras tålamod med oss
och vi beställer en shuttle till flygplatsen.

På resan till hotellet ingick transfer, men tillbaka får man lösa själv.
Men 4 pers och många väskor är det bäst att ta en Shuttle.
En större taxi som förbokas. Vi får den till klockan 2.

Man har sagt att resan kostar 24 dollar, ca 160 kr.
Vad man inte sagt var att det var per person..
Så 96 dollar kostade det. Kan vara bra att veta för den som ska dit!

Halv 12 kommer våra biljetter. Skön känsla att hålla i dom :)
E och jag tar en sista tur på stan. Kåper min sista kaffe från Starbuck´s.
Latte med kanel.  Jag är ju en riktig kaffeälskare, och kan ju säga att det "vanliga"
amerikanska mest smakar blask, men detta var tom godare än Espresso House.
Billigare dessutom vilket inte är en nackdel...




Vi plockar sen ihop oss och går ut och väntar på bilen.
En halvtimme tar det till flygplatsen.
Letar reda på vart vi ska, sen är det genom
kontrollerna. Här ska alla över 12 år ta av sig skorna
innan man går igenom kontrollen.
Vi tog oss igenom utan problem. Tack för det!

Ca. 15.30 är vi i vänthallen, nu har vi 3,5 timme till innan vi ska ombord.
Mina ben är nu ganska rastlösa så jag promenerar ganska mycket.
Det är många gater där vi sitter och hela tiden ropar man på folk
som ska bege sig till de olika gaterna innan planet lyfter.

Vi konstaterar att så ropade dom efter oss igår :)
och vi förstår verkligen hur vanligt det är att man missar sin flight.
Kanske beror det på att man tror att tiden på biljetten är den i hemlandet,
eller så gör man samma misstag som oss..

Det var så skönt att sätta sig på planet hem, eller nästan hem.
Vi fick en varm middag och somnar sedan.
A och E sover mest. I nästan ingenting och jag slumrar någon halvtimme i taget.
vi ska landa 8.15 svensk tid och vid 7 får vi frukost
och tar bilder över Norge.




Jo, det är lite skillnad från Manhattan!!

Skönt att landa och även om det tar tid att komma igenom passkontrollen
och få våra väskor, så känns det som vi är hemma nu. Äntligen!

K har en underbar svärson som for från Uddevalla för att hämta oss.
Vi sov nästan hela vägen från Oslo till Uddevalla.
Där tog vi en snabb kaffe hos K som sedan körde oss hem.

Gick in med väskorna. Jag borstade mina tänder. Gissa om det var gött =)
Sen körde K mig till Landvetter där bilen stod.
Kände mig inte riktigt alert för att köra efter att ha varit vaken i en evighet,
men det gick bra. Halv 6 var jag hemma, tog en rykande varm dusch och
fixade lite mat. Sen såg vi på tv en stund och har sovit så gott i våra sängar.

Idag har jag tvättat lite och tvättat golven. Med 4 katter här hemma och ingen
dammsugning på 10 dagar, så var det välbehövligt.
L har gett dom mat och tagit in posten. Tiger och Grace tog en stund på sig
innan dom kom fram och hälsade oss välkomna hem.
Men oj, vad dom har varit kelsjuka igår kväll och idag.

Nu har I och E åkt till sin pappa. Jag ska packa upp resten av sakerna
och städa lite. Man får ny inspiration när man varit borta, och det är ju bra :)

Som avslutning följer några bilder som jag haft på mobilen och inte kunnat lägga över.





Inne på M & M´s 4 våningar höga varuhus, med bara m&m saker, kläder, godis,
smycken, väskor, filtar.... och färggrant var det.




2 av montrarna på Naturhistoriska Museét.





Utanför vårt hotell Holiday Inn Midtown på 57e gatan mellan 9e och 10e Avenyn.




Vårt rum, stort och fint. Men toalett och dusch var annorlunda :)

Vill dela med mig av en lustig liten story.
Ni som har tonåringar vet ju att man då som förälder i många lägen är pinsam.
Första gången vi beställde kafe på ofta nämnd butik, så lärde vi oss att man ska säga sitt namn
när man beställer. Så man frågar vad jag heter. Klart och VÄLDIGT tydligt, svarar jag Lundh.

Frågande blick. Lundh, säger jag igen, med riktigt svensk betoning på U.
Fortfarande frågande blick. Lundh säger jag lite högre och lite tydligare nu.

Aha, Lundh säger hon, ni vet hur u liksom låter som a på engelska.
No, Lundh säger jag igen.... =))
en gång till säger hon sitt uttal och DÅ först fattar jag....
Yes, Lundh (uttalas Landh) och så skriver hon det på koppen!

Har fått höra detta några gånger nu, men som alla vet:
Det är pinsamheterna som man skrattar gott åt och minns mest i efterhand!! ;o)

Tack för att ni var med oss till N.Y.
Det har varit omtumlande, fantastiskt, oroande men helt otroligt skönt.
Nu känns det jättebra att vara hemma igen.

Imorgon är en ny dag med nya prövningar.
Vi hörs då :) Många Kramar// AnnBritt





Sooon...

...kommer sista inlägget från vår semester :)

Först har jag ett stort behov av sömn..

Ni får läsa om det man inte vill vara med om ;)

Men det kan bli bra ändå!

Sov Gott// AnnBritt

Central Park

Idag var det oxå ett strålande väder, med sol från blå himmel.
Efter frukost tog vi oss mot Central Park.

Satte oss en stund i parken vid Columbo Cirkel.
A har haft väldigt ont i ryggen även idag och behövde lite vila.

Jag tycker mycket om att sitta och titta på alla människor som passerar.
Alla sorters folk som stannar och äter, pratar, vilar eller dricker kaffe.

Vi tänkte ta parken idag och träffade på en kille som erbjöd cykelsighteeing
i parken. I ca en timme åkte vi runt denna vackra park och fick massa info
om parken och dess byggnader. Brickorna som jag pratat om tidigare som
sitter på parkbänkarna, fick vi veta kostar mellan 1-2 miljoner dollar......

Det bor massor med kändisar runt i höghusen här.
Denzel Washington, Oprah Winfrey, Al Pacino, Bon Jovi, Brad Pitt med hustru
har lägenhet i Essex Building som ligger mot 7e Avenyn, Samuel L Jackson
bor oxå här.






Här uppe bodde Jackie Kennedy-Onassis fram till sin död på -70 talet.




The War Bridge. Här spelades en av scenerna till Spiderman 3 in.



Fontänen där man har spelar in delar av tv-serien Vänner.




Dakota Building där Lennon sköts och Yoko Ono har kvar en lägenhet
är från 1880-talet. Vi fick se bilder från den tiden, då fanns endast denna byggnad här.

Runt omkring var det åkrar och ängar. Ingen kan förklara varför den heter Dakota,
då det ligger långt härifrån. :)



De charmiga killarna som cyklat runt med oss idag =)

Efter detta ville A gå och vila ryggen och I följde med.
Jag och E promenerade längs 7e Avenyn ner mot Times Square
och kikade i lite affärer och tog en fika.

Senare gick jag och I ut och åt och tog med hämtmat till de 2 andra.
Imorgon är sista heldagen här. Vi får hoppas att ryggen mår bättre
så han orkar gå med ut lite grann.

Vi får se vad det blir. Skulle det inte bli det vi missat så är det så.
Vem vet, kanske åker jag tillbaka en dag, jag skulle inte ha något emot detta.
Det har varit en fantastisk upplevelse att få komma hit.

S har varit saknad och A har haft ont och inte orkat så mycket,
men jag ångrar inte en sekund att vi åkte.

Det har varit skönt att släppa de mesta tankarna på allt som varit
och det har varit skönt att bara komma hemifrån.

Vi har skrattat väldigt mycket och haft det riktigt mysigt.
Det behövde vi. Hemma igen kommer besked om sista undersökning
med allt vad det innebär. Då kan det vara gott att ha detta att
tänka tillbaka på.

Men än är det inte riktigt slut på resan. snart ska vi sova,
men imorgon är en ny dag! :)

Kramar// AnnBritt




Inte nåt...

Idag har vi inte gjort något annat än ätit och slappat!!
Det blev en sån dag idag, alla var ganska trötta
och A har väldigt ont i ryggen.

Vädret är fortfarande underbart, nu ikväll när jag och I gick till
Starbucks såg vi folk i t-shirt, så ni förstår att här är varmt.

Lite svårt att tro att det var snö för ett par veckor sedan...
Det hade kommit blötsnö som tyngde ner grenar från träden.

När vi kom hit var man i full färd med att ta ner lösa grenar
och plocka upp sådant som låg på backen, allt för Maratonlöparnas skull.

Jag fascineras av trafiken här. Så mycket bilar och mitt i allt,
häst och vagn eller cykeltaxi. Det är folk som går på gatan
med sina "matvagnar". Det säljs bagel och wraps och dricka i varje gathörn
de flesta flyttar runt sina vagnar.

Visst tutas det mycket men trafiken fungerar hur fint som helst.
Ser ingen som kör mot rött eller pekar finger.

Sånt kan jag bli imponerad av!! =)
En annan jag tänker på är att om man reser till ex. Turkiet,
Frankrike eller annat land, så ser man så tydligt vilka som är inhemska.

Här finns verkligen alla sorters människor och alla nationaliteter.
Jag tänker att det finns mycket kärlek i en stad där så många
olika människor kan leva tillsammans.

Kommer på mig själv med att fundera på om det är en svensk jag ser.
Sen hör man dem prata engelska eller spanska eller något annat.

Här är man inte udda som turist, man blir en i mängden.
Och toleransnivån är förstås stor när man kan leva så.

Nu har vi 2,5 dag kvar och vi kommer att fylla den tiden
med det vi vill se nu. Brooklyn Bridge och Ground Zero
står bla på programmet imorgon.

Det är långt till den delen men tunnelbanan är smidig.
det kostar 2,50 dollar vart man än reser. Ca. 17 kr.

Biljetten skall användas inom 2 timmar. Man åker antingen
uptown eller downtown, här är lätt att hitta.

Nu ska ni snart gå upp och vi ska lägga oss nu.
Ha en bra dag så hörs vi senare :)

Kram// AnnBritt

Mer från gårdagen










Hej på Er! :)
Här är bilderna som inte ville komma med igår.
Ni förstår ju att dagen var fantastisk.
Väldigt varmt och en perfekt dag för båttur.

Har jag tur nu kan jag lägga in resten av bilderna oxå.



Ellis Island är ju numera museum. Det första man ser inne i hallen
är en lång rad med gamla väskor och koffertar.

Om det är sådant som skänkts eller blivit lämnat och kvarglömt
vet jag ej. Kanske är det kvarlevor från dom som dött under resan.

Hur som helst var det mäktigt att se dessa dåtida väskor som innehöll
minnen från hemlandet, där bara det viktigaste togs med till det nya landet.



Uppe vid balkongerna var sovsalarna



3 våningar och det var inte mycket plats emellan, britsarna var inte mer än 45 cm breda.




När man öppnade på 50-talet var det ganska förfallet här ute, man hittade div. möbler och saker
och bestämde sig för att restaurera och göra ett museum. Jag blev fascinerad av det gamla
pianot, och försökte föreställa mig dess resa..



När vi åkte därifrån hade det börjat skymma och då var det så här vackert,
taget på en skumpig båt som ni ser.



Vi skulle ju till Ground Zero, men ville inte ta det när det är mörkt.
Istället tog vi tunnelbanan till Empire State Building och observatoriet
på 86e våningen.
Vad säger man om det?? Bilderna får tala för sig själva.







Det var mycket gå och gå och åka hiss innan man kom upp
och säkerhetskontroller igen :) Men när vi väl kom upp...
ja, det var magiskt. En engångilivet upplevelse. Iaf kändes det så!

Nu får vi se vad vi hittar på idag. Kanske softar lite, återkommer om det

Ha en fin dag. Kram// AnnBritt

Best day ever!

Idag skulle vi till Liberty Island och Ellis Island.
Färjan Staten Island tar dig utanför Frihetsgudinnan gratis.
vi valde att ta den som kostar pengar.

Det var värt varenda krona.
Att få komma hit och känna lugnet när vi klev iland.
Det var en mäktig känsla att få se Frihetsgudinnan
och man kan föreställa sig all de 12 miljoner immmigranter
som rest hit för att söka lyckan och när de ser henne
känner hur de är nära lycka och berömmelse.






De 7 taggarna på hennes stjärna motsvarar de 7 haven och de 7 värlsdsdelarna.

Efter att vi varit där for vi till Ellis Island.
2% av 12 miljoner fick resa hem igen..
Det är inte många!

Att komma dit fick mig verkligen att känna historiens vingslag.
Man kunde se de 32 frågor de nyanlända fick svara på när de kom till
det nya landet. De som hade släktingar som kom hit hade säkert mycket känslor!



Nu har jag i 2 timmar försökt att uppdatera här,
och allt försvinner...

Mer kommer imorgon pga detta!
Sov Gott
Kram// AnnBritt & Co.

Bildspel

Godmorgon! Nattsömnen har varit god och innan vi åker
till Frihetsgudinnan och Ground Zero så lägger jag ut lite bilder från igår.

Håll till godo =)



Outlet för märkesvaror, ca 40% billigare.



Det finns skor i alla tänkbara färger och utföranden :)


















Har jag sagt att man får tidningen in under dörren varje vardag. USA Today heter den.
Så man kan hålla sig uptodate =)

Ha en fin dag, här är himlen blå även idag. Är ungefär som fina Septemberdagar,
om man ska försöka förklara!!

Kram// AnnBritt

Hurra Hurra Hurra!

Idag är ingen vanlig dag för det är sonens födelsedag :)
Vi sjöng för honom i morse och hade varsin present.

En gul leksakstaxibil, en nyckelring och en ölöppnare
med New York´s skyline...

Ja, han har fått en fin present innan och resan är ju present i sig,
så det var mest på skoj.

Idag hittade vi Century 21 där killarna hittade tröjor och skor
och Applebutiken, det ska visst komma en sådan till Göteborg!

Därefter gick vi till American Museum of Natural History.
Det var riktigt häftigt med däggdjur från Afrika och Asien
i glasmontrar med otroliga målningar som bakgrund,
där man inte såg vad som var målat och vad som var äkta.

I rummet med den 30 meter långa blåvalen i taket kunde man sitta eller ligga och vila en stund.
Det var häftigt med dovt ljus och i taket såg man vattenytan.
Till mina barns stora glädje började jag inte snarka...
men vi somnade nästan! =)

Sen gick vi till dinosaurierna, med fossil och benrester från dessa enorma djur.
Halvt medvetslösa gick vi hemåt. Det var ju Maraton idag och den delen vid
Central Park var fylld av mer folk än jag någonsin sett.
Det var trötta löpare och deras familjer, polis, kontrollanter, sjukvårdspersonal
och en väldig massa åskådare. Och så var det vi!

Det var torghandel och korvförsäljare och kringelsäljare och folk med ballonger.
En riktig folkfest kan man säga. :)
Otroligt att få uppleva detta.

Vi gick förbi Nobels minnespark på baksidan av museét.
Där var en stor minnessten med samtliga Amerikaner som fått Nobelpriset.

Efter att ha promenerat i 6 timmar kom vi till hotellet
till den stora glädjen att 20-åringen varit med hela dagen.

Han som tog 36 timmar på sig att födas. Som tog all kraft ur sin mor
den dagen, men när jag fick honom i famnen försvann all smärta ur minnet.
Vi tillbringade hela dagen efter med att bara titta på varann. <3

Att ha sitt förstfödda barn i famnen är fantastiskt.
Man ser det välskapta barnet ligga där i famnen, äntligen
efter 9 månaders väntan. Alla som varit med om det känner igen känslan.

När jag insåg att jag var gravid, efter att ha ätit knäckebröd med keso,
tomat, skivad purjolök och svartpeppar i en vecka, stannade jag på tröskeln
till köket och sa högt: Jag är gravid, det är en pojke, han kommer att vara blond
blåögd och frågvis och han ska heta A!

Så blev det =) Han frågar ännu... Han är vansinnigt envis och den egenskapen
har jag uppskattat mer under det senaste året än någonsin innan!

Så Grattis till de 20 min älskade son. Jaf ser fram emot många fler
födelsedagar tillsammans med dig <3

Fick en fråga om staden står upp till mina förväntningar.
Jag hade inga förväntningar. Jag såg bara fram emot att få resa bort
med mina barn och vara med dom. Men jag ville gärna få uppleva
allt man sett på tv och film.

Ja, det är mer än jag kunde förvänta mig.
Att kunna göra detta tillsammans, att se dessa platser på riktigt
är häftigt. Något annat ord har jag inte.

Allt är stort och allt är mycket och folk är vänliga och vanliga.
Det är lika läskigt att åka tunnelbana här som i Stockholm.
För en lantis som mig är det ju så, men vi har gjort det och det gick bra!

Om man tycker om storstäder och bara ska göra en resa tycker jag man ska åka hit
om man får möjlighet. Det är mitt livs största upplevelse.

Nu ska jag se om det funkar att lägga upp bilder.
Internet ingår på hotellet, men det är nog många som använder
för det har varit väldigt segt på kvällarna.
Men jag gör ett försök!



Fönstershopping utanför Chanel o Dior =)



Läckert skyltfönster



Trump Tower, lyxigt värre på insidan, tyvärr ingen bild, ni får använda fantasin




Applestore är så fräck, en glasbur med trappa ner under jorden......




En av platserna med bord o stolar för allmänheten. Vackert på kvällen



Det är mycket folk och fina vyer och affärerna är öppet hur sent som helst.
Detta får räcka för nu. Dagens bilder kommer senare, nu ska vi äta =)

Ha det fint! Kramar// AnnBritt




Eftermiddagspromenad

Bestämde att vi skulle ta oss till 5e Avenyn och gå till FAO Schwartz.
Ett stort leksaksvaruhus. Man får ju tillgodose barnens önskningar...
Jaja, erkänner att jag blev lyrisk när vi kom dit. :)

Är ju lite charmigt med svulstigt stora kramdjur
och enorma dockhus, man har ju lite barnasinne kvar iaf!








Kaptain Jack Sparrow i lego
och Alice i Underlandet som dockor
Ja, tänk vad dom kan nu för tiden =)



Ett jättepiano där man kan springa runt och göra melodier :)

En av oss var väldigt trött i benen när vi skulle gå de 5 kvarteren.
Vi tog helt sonika en cykelvagn. Det var en härlig kille som körde,
han frågade var vi kom ifrån, och sedan undrade han om vi kände
Markus Larsson....... Jadå, svarade vi.
Åh, det är min kompis, sa han. Jag har kört honom 1 timme.. :D
Ja, det är en trevlig kille, sa vi...




Vi gick förbi de vackra butikerna på 5e Avenyn.
Med tanke på hur vi river ner och håller på överallt, vågade vi inte gå in.
Fast jag gillar ju även att fönstershoppa :)

Nu slutade uppkopplingen funka igen, så jag lägger mer bilder senare.
Typ imorgon. Då fyller min äldste son 20 år. :)

Vill tala om att jag inte glömt att det var 8 månader sedan min man gick bort
nu den 4e. Han är med oss, både själsligt, andligt och bildlikt.
För E tog med sitt lilla inramade kort på honom.
Han står här på byrån mellan våra sängar och vakar över denna helknasiga familj! <3

Det har varit mycket skratt och fniss och mysigt att få vara tillsammans dessa dagar.
Vi har många dagar kvar och mycket mer att se.
Vi hoppas att allt blir bättre med A, så att vi kan upptäcka allt vi vill tillsammans.

Nu ska vi gå till Starbucks och köpa en kaffe innan vi somnar.
Man är helt slut efter dagarna och alla intryck.
Så att somna vid 22 på kvällen är ju inget jag brukar göra :))

Inatt ska vi vrida tillbaka klockan här 1 timme.
Då går man över till normaltid här.
Jonna hoppades att vädret skulle vara bra.
Jo, det har det varit.
Soligt och fint, men lite kallt på morgonen där inte solen kommer åt.
Det tar en stund för den att komma ner mellan alla höghusen!

Jo, en sak till. När man bygger höghus här ska det finnas platser för allmänheten
mellan byggnaderna. Därför ser man många bord och stolar mellan husen där folk
kan sitta och vila, läsa tidningen eller dricka sitt kaffe.
Ska ta kort på detta. Tycker det är en fin tanke, men framför allt
tänker jag att hade det varit hemma hade möblerna försvunnit ganska fort, tyvärr.

Här är även grönare än vad jag trodde. På varje gata finns gott om träd.
Här finns många parker och gott om lekplatser.
Och där tog inspirationen slut.
Skriver mer imorgon.

Sleep tight! Kram// AnnBritt

Pictures

Vi har åkt tunnelbana och det blev ett Emergency!!!!
Men till slut kom vi av.
Målet för dagen var Converse Store.
Vi hittade det så småningom.
2 barn köpte skor.

Den ena ett par rosa, den andra ett par svarta.
Ni får själva räkna ut hur det hänger ihop!
Lite marknader runt omkring idag.
Men med 2 grabbar är det inte så lätt att stanna till vid sånt... ;)

Örat bråkar ännu, så vi är på rummet en stund
ska snart ut igen.

A säger att jag skulle kunna gå till Washington,
om inte han varit med =)
Det är troligen sant!
Jag rör ihop det med gator och väderstreck
trots att det är väldigt lätt att hitta här.

Staden är ju uppbyggt som ett rutsystem
där Avenyerna går längs med
och gatorna tvärs över.

5e Avenyn delar Manhattan i Väst och Öst.
Östra delarna är lite finare kvarter.
Vi bor på västra sidan...

Imorgon är det New York Marathon.
700 Skandinaver och 7000 Italienare är några av de som ska springa.
Så just nu är det extra mycket folk i stan.

Det här med att äta low carb har det inte blivit så mycket med.
Har inte riktigt kommit underfund med var man kan äta nyttig frukost ännu.
Men å andra sidan promenerar vi ju halva dagarna,
så det kanske jämnar ut sig =))

Fast E tycker att det är många "knubbiga" här!
Men hon tycker dom är söta... så jag har inte så mycket att invända där.



Guggenheim Museum



Naturhistoriska Museet



Vi är i USA!!



Och många höga hus är det :)



Alla FN:s medlemsflaggor utanför Rockefeller Center, nu på höst, vinter har man en skridskobana här.



Hard Rock Cafe New York



Alla dessa Taxibilar! Här utanför Madison Square Garden



Chinatown








Times Square, en häftig upplevelse



Converse Store



Ser Ni hur häftigt dom har dekorerat med skorna?!
Alla barnen har fått pengar av sin far och farmor,
så dom har handlat för egna pengar.
Skorna kostar 349:- här. Om det är billigt kan ju diskuteras,
men det är ju hälften av hemma iaf.
Mina Levi´s kostade ca 260:- :)

Så från att ha varit en blogg om livet
är det nu en modeblogg!
Här är dotterns väska och mina skor:




En riktig modeblogg har nog bilder på smink oxå.
Ni får själva föreställa er ett krackelerande guldlack
och ett glittrigt rosalila.

Mer om vad vi handlat kommer ej.
Over and out!!

Nu ska vi vidare. Kramar// AnnBritt

Hjärtsnörp :)

Man känner sig inte stor i storstaden när man är ute och röker
och tar ett steg ut på gatan och där kommer en nästan kolsvart man
med svarta jeans, svart skinnjacka, svart keps och svarta pilotglasögon
och tar fram något ur fickan när han ser mig.....

Det var en mobiltelefon!
Men ändå, man inser att vad som helst skulle kunna hända här!!! =)

Nu ska vi göra stan
Ha det fint
Kram// AnnBritt

2a dagen

Gick upp tidigt idag för att åka på sightseeingtur på 4,5 timme.
Frukost ingår inte på hotellen här, så vi tog en Starbucks kaffe på vägen
och köpte varsin macka från en liten gatusäljare,
vandrade sedan ner 10 gator till Edisson Hotell där guide och buss mötte upp.

Vi körde till Central Park, stannade vid Elton John´s minneslund
utanför Dakota Building, där han blev skjuten och där Yoko Ono fortfarande
har en bostad. I parken fanns en minnsesruna där namnet IMAGINE stod.

Ni vet: Imagine all the people living life in Peace...
Vår guide sa att: Man kan föreställa sig mycket här om man har ett öppet sinne.
Vad jag tänkte när vi stod där, behäver jag nog inte förklara!

Det fanns bänkar med små skyltar som folk satt dit.
På den ena stod: Till en man som uppskatade en bra parkbänk i en fin park...
Hans namn och levnadsår. Vilken grej! där fanns även minnesskyltar till hundar och annat.
En var från Liverpool till alla som miste livet under 9/11.



1a bilden det vackra Dakota building, där det bor många kända personer.
2a är platsen med Imagine i mitten
3e är de länder som bidragit till "Strawberry Fields" minnespark, och jodå, Sverige är ett av dom.
4e en vacker bild från en vacker park. Kvinnan med halsduken är vår mysiga guide. :)

Vi for runt på massa platser och fick veta massor, desvärre har jag rört ihop det lite...
Vi var i Harlem och fick dess historia.
Vi var i Chinatown där vi skulle stannat, men gatan där vi skulle köra in var avstängd.
Vi åkte förbi Wall Street och Ground Cero. Runt omkring där är nu en massa grönområden.
Man har velat bygga upp området, och det byggs mycket bostäder för allmänheten runt omkring.
Det märks att New York-borna inte vill att utomstående ska förstöra deras tro på frihet och lycka.

Vi såg Frihetsgudinnan på håll och den pir där Svenska Amerikalinjen förr lade till, används numera till sopstation..
Andra pirer var vackra med platser där man kan sitta och sola och ta en fika.
Vid lägenheterna på 5e Avenyn står män i gröna kläder och har koll på vem som går in och ut.
Jag försökte föreställa mig vår hyresvärd så.... men tanken var svindlande!!

Efter vår rundtur gick sönerna till hotellet. A behövde sina värktabletter för örat som började göra ont igen.
E och jag tog en promenad i sakta mak hemåt, och hittade flera roliga butiker att shoppa i.
Hon köpte en skitsnygg!!! väska, och jag ett par Levis tygskor.

Lite smågrejor som vykort och nyckelringar blev det oxå.
Och några T-shirts. Med det gick vi till hotellet och softade en stund.
Sen tog vi oss ut för att gå till Century 21.
Nu hittade vi ju aldrig det, det ligger längre ner än vi orkade gå ikväll.

Men en rad olika saker hände under kvällen.
En del roligt, annat mindre kul. Hamnade vid Times Square mellan 46e och Broadway.
Helt magiskt den tiden på dygnet kan man säga!
Gick in på M & M, som har ett 3 våningar stort varuhus med allt möjligt och omöjligt
vad gäller dessa karameller..hihi... Man blir imponerad av allt här!
Är man lantis så är storstäder som denna helt häpnadsväckande.

Men vi kom alla trötta och helskinnade hem
mellan 20-20.30. Helt slut kan man säga!

Nya värktabletter för A och jag tog en dusch.
Kan ju meddela för Er som tänker åka långt att stödstrumpor är väldigt bra för trötta fötter...
Hade dom under flygresan då jag får myrkrypningar då jag sitter för länge.

Dom var god hjälp, och hade säkert hjälpt idag mot trötta fötter efter att ha gått minst 45 gator upponer.
Kommer ta på dom imorgon, det är ju helt klart!!
Nu är jag halvt mevetslös och lägger ut några bilder till.
Sen kallar sängen.
Gissa hur gott det ska bli!?

Från ett till annat, så sa E idag, att detta varit hennes bästa dag ever.
Det känns bra!! :)



En av alla dessa kyrkor som är självförsörjande. De har ingen brist på fantasi vad gäller hur man kan få in pengar. Info till tonårsmödrar. Akrobater under gudstjänst... ja ni fattar!

Tyvärr tar det för lång tid att ladda upp bilder, så det lär komma ett senare inlägg med bara sådant.
för nu måste jag verkligen sova!

Hör av mig imorgon. Sov Gott// AnnBritt


Från Svenshögen till New York!!

Jaa, mina vänner, nu är vi i staden som aldrig sover =)
Det passar ju bra, för vi har inte sovit på ett dygn snart,
och klockan här är 21.30.

Men för att ta det från början:
Vi gick upp kl 03 och kom hemifrån strax före 04.
Framme vid Landvetter växlade vi pengar och jag lyckades
till slut ta mig igenom självbetjäningen där vi skulle boarda oss själva..



En förväntansfull dotter utanför Landvetter.

På planet till Stockholm hamnade förstagångsflygarna bredvid varann,
men en orolig mamma 8 platser framför...
Förvirrad som jag oftast är sätter jag mig på plats F.
Sen var det någon som påpekade att den platsen var upptagen,
så jag kollade och A, var mitt säte!!

Fick 2 män bredvid mig som reste 2 ggr i veckan den sträckan.
Tänkte att hur farligt kan det vara, det finns massor med folk som arbetar
uppe i luften hela tiden...

När jag tittade ut på soluppgången ovan molnen,
väntade jag mig nästan att få se S hoppa runt...





Men...han hade väl annat för sig kan jag tänka..

Vi fick en god frukost med färska frallor bla.
Sen var det dax för landning och det gick ju bra :)

Barnen hade olika uppfattning om hur det var att flyga.
1 tyckte det var toppen, de andra 2 tyckte sådär.
men så är det ju, man tycker olika här i världen.

I Stockholm gick vi till utrikeshallen och bagaget var redan klart
och boardingen var gjord, så det var genom tullen igen och sen vänta.
Detta planet var betydligt större, och resan skulle ta 8 timmar.
Vi fick fläskfile med potatisgratäng, snacks, juice och macka.

In emellanåt slumrade vi lite grann, men det är svårt att sova 11000 meter upp i luften.



Kan ju säga att de där 8 timmarna kändes som en graviditet.
Ni vet, man väntar och väntar och till slut tror man inte det ska bli någon bebis.
Så kändes flygningen. Jag slumrade en stund och trodde vi snart var framme.
Då visade det sig vara halva tiden kvar.... jippie!

MEN, så småningom kom vi iaf fram.





Vår mysiga guide heter Tana och har bott här i 45 år.
Vi fick ju transfer till hotellen och reste från New Jersey till New York.
Lincolntunneln som är 2 km lång går under Hudsonfloden och förbinder
de 2 staterna.



Infarten till tunneln. Ganska mycket trafik börjar det bli nu.
Så småningom får vi se N.Y´s skyline på väg in.



Taget på en skumpig buss, men ändå.. :)
Vi börjar få en försmak av att vi faktiskt är här...
Men det känns obegripligt. Vi har varit uppe i en evighet
och är ganska möra nu. A har väldigt ont i ett öra och mår inte så bra.
Hoppas hans antibiotika och värktabletter kan göra det bättre snart.

Kommer till hotellet och rummet är stort och fint.
A lägger sig att vila och jag och E hittar en liten market där vi köper dricka,
Ben & Jerry glass och plastskedar... tillbaka med det,
sen går vi till donken och köper lite mat som vi tar med.

Känns som vi ätit hela dagen ändå är vi hungriga hela tiden.
Går ut igen och köper Starbucks kaffe. Jag vet redan vad jag kommer
sakna när vi kommer hem. Det är riktigt varmt, nästan som en svensk sommarkväll.
Och dofterna från storstad, som jag minns från London när jag varit där,
är något jag verkligen tycker om, hur knasigt det än låter. :)

Kl. 22 lokal tid och 03.00 hemma så somnade jag.
Då hade vi varit vakna i nästan 24 timmar.

Fortsättning följer, kramar// AnnBritt




Snart är det dax!

Idag är det packa som gäller.
Är inte så stressad över det, för när allt kommer omkring
är det viktigast att pass, biljett och pengar är med!

Har lite annat trix och fix oxå idag.
Så dagen lär gå fort...
Kollar just nu om man behöver läkarintyg
för att ta med receptbelagda mediciner.

Väntar på svar om det!
Verkar som snön försvunnit over there,
det känns tryggt :)

Jag återkommer imorgon kväll med info och bilder,
från vår familjs största äventyr.

Hoppas ni vill följa oss dessa 9 dagar.
På återhörande! :)

Kramar// AnnBritt