Att ha sällskap här över natten. Att slippa vara ensam med alla tankar
Och oro som kommer den tiden på dygnet. Att ha någon att prata och
Skratta med och A gillar när vi pratar runt omkring.
Min kropp är tung och trött och det är tur att man har många års vana
På att gå, så kroppen gör det den ska. Jag tittar åt det hållet jag ska gå
Och tar sikte på det och tar mig dit rent mekaniskt.
K undrade hur länge jag ska orka och jag sa att det finns inga svar på
Det. Man hänger i så länge det behövs och så får väl kollapsen komma
Sedan.
Vädret har varit strålande idag och det är skönt att få komma ut en stund.
A har varit ganska pigg idag oxå. Fått lite mat och fräscha kläder.
Har pratat lite mer med de andra kämparna som ligger här, de sista 2 dagarna
Och alla har en enorm inställning och kämpaglöd. Det är så gott att se.
E n kvinna sa att det satt en lapp där de t står: hjälp oss att bli bättre!
Men vi konstaterade att det är inte möjligt. En bättre personal kan inte finnas.
Dom gör verkligen allt för. Patienter och anhöriga här. Rosor till dom!
Ska vila en stund nu innan kvällens besökare kommer hit.
Min syster ska sova här inatt, det känns bra.
Kram till er alla// AnnBritt
Kram till dig också/ Jessika
skriven