Inget speciellt...

har jag att skriva idag.
Möjligen att min planerade Spadag på
Stenungsbaden fick ställas in pga en
halsfluss som kom hastigt o oväntat.
 
Har nog inte haft det sen jag var gravid
med Emma och låg på sjukhuset eftersom
jag hade hög feber och fick halsböld efter det.
Har för mig det var en lunginflammation oxå
på samma gång.. :)
 
Ja, varför ska man spara på grejorna, när man
kan få allt samtidigt?
Nåja, jag har fått en rejäl pencillinkur som verkar
få bukt på det hela.
 
Har ju inte så mycket feber nu för tiden som tur
är, inte så tätt i halsen heller som förr om åren.
Jag har ju varit ett riktigt halsflussbarn, jag hade
det 7 ggr på 6 månader en sommar på 80-talet.
 
Men det borde ju vara preskibberat nu! :)
Det går inte att leva på gamla meriter hur länge
som helst... ;)
 
Jag har ju min Spadag kvar och det kan ju
kännas skönt nu när det börjar bli höst i luften.
Fick ju även presentcheck på valfri massage/
fotvård/ansiktsbehandling i Göteborg.
 
Ska se när jag får gjort det. Kroppen behöver
mjukas upp kan jag lova, stel som den är efter
allt som hänt. Det sätter sig i kroppen alla de
där händelserna man inte vill ha.
 
Väntar ju på gravstenen oxå. Nu har stenhuggeriet
semesterstängt till mitten på Augusti, så jag hoppas
dom hör av sig när dom är tillbaka.
Ska bli skönt att få den få plats, så man kan göra
lite fint där på kyrkogården för den saknade sonen.
 
Har ett företag som inte upphör att förvåna.
Andreas hade abbonemang där och jag har ringt
och sagt upp det men fakturorna har fortsatt komma.
Det kom tom. brev från inkasso för April och Maj.
Var ganska upprörd när jag ringde det företaget
och frågade vad dom håller på med. Kort därefter
får jag en ursäkt från gällande företag att dom ska
se över sina rutiner och dom lovar att inga fler
fakturor ska komma.
 
Trots det har jag fått en ny faktura och idag kom en
påminnelse..... Vet inte om jag ska skratta eller gråta,
men får väl ringa dom imorgon igen.
Orkar inte ens bli upprörd längre för det löser ju inget
ändå. Men det är på inget sätt ok!
 
Ja, ungefär så här ser dagarna ut, ganska trivialt och
väldigt vardagligt. Jag ska bara lära mig fullt ut att
acceptera dessa dagar då inget händer.
Som kontrast till de sista 1,5 åren så är det väldigt
skönt, och jag har lite positiva saker att se fram emot
i höst. Men ändå!! Det känns som livet går eller passerar
och det jag vill ska hända, verkar dröja.
 
Men med tålamod och uthållighet så kommer det snart
bättre dagar. Jag vet ju att jag behöver vilan, jag har bara
sån enorm rastlöshet i kroppen sen en lång tid tillbaka.
 
Jag har alltid haft lätt för att se i bilder, saker som ska
hända och som jag har framför mig. Nu har det gått över
till att bli abstrakt, svart eller vitt, bra eller dåligt, varmt
eller kallt. Jag ser saker som de är, när det händer.
 
Varken mer eller mindre. Mitt grubblande är till stor del
borta, och det får väl anses bra ändå. Mitt hjärta har tagit
stryk, men jag har känslorna kvar. Dom ligger där och
bara väntar på att få komma ut.
Kanske, snart, en dag..... ;)
 
Nu får ni sova så gott.Drömma sköna drömmar
om ett liv i kärlek och omtanke. Var rädda om varann!!
 
Massa Många Kramar// AnnBritt <3
 
 
 

Kommentera inlägget här :