Tro, Hopp och Kärlek

Vissa dagar händer saker som gör att tankarna skenar iväg så där mycket åt håll som man inte vill.
Saker som gör att oron kommer tillbaka en stund, och som gör att man förlorar lite hopp.

Då försöker man på något vis att tänka lite rationellt, lite sådär logiskt, ni vet..... ;)
Det som är skönt i såna lägen är att oron oftast har en rimlig OCH logisk förklaring!

Ont i ryggen och förhöjt crp behöver inte betyda det värsta.
Det KAN rätt och slätt betyda att en kropp som varit i viloläge nästan ett år,
reagerar med muskelvärk när den varit med sin ägare och fixat med bilen en halv dag.

Det väljer vi att tänka och att tro nu!
Vi behöver hoppet, det behöver vi alla.
Ha något där framme i fjärran som vi inte kan se ännu,
men som vi kan hoppas på ska ske.

Min goda vän K fick ännu ett dödsbud idag.
Kan inte längre räkna till hur många hon fått i år.

Detta tunga, jobbiga, eländiga år, som ännu inte är över,
men som nu får vända på något vis till något bra.
Därför behöver vi hopp och tro och varför inte kärlek oxå...
Dom 3 hör ju liksom ihop :)

Hörde något fint igår som skrivits av en 11-årig flicka:
Ingen människa är så liten,
att hon inte når upp till sitt hjärta!

Många Kramar// AnnBritt


Kommentera inlägget här :