Från Svenshögen till New York!!

Jaa, mina vänner, nu är vi i staden som aldrig sover =)
Det passar ju bra, för vi har inte sovit på ett dygn snart,
och klockan här är 21.30.

Men för att ta det från början:
Vi gick upp kl 03 och kom hemifrån strax före 04.
Framme vid Landvetter växlade vi pengar och jag lyckades
till slut ta mig igenom självbetjäningen där vi skulle boarda oss själva..



En förväntansfull dotter utanför Landvetter.

På planet till Stockholm hamnade förstagångsflygarna bredvid varann,
men en orolig mamma 8 platser framför...
Förvirrad som jag oftast är sätter jag mig på plats F.
Sen var det någon som påpekade att den platsen var upptagen,
så jag kollade och A, var mitt säte!!

Fick 2 män bredvid mig som reste 2 ggr i veckan den sträckan.
Tänkte att hur farligt kan det vara, det finns massor med folk som arbetar
uppe i luften hela tiden...

När jag tittade ut på soluppgången ovan molnen,
väntade jag mig nästan att få se S hoppa runt...





Men...han hade väl annat för sig kan jag tänka..

Vi fick en god frukost med färska frallor bla.
Sen var det dax för landning och det gick ju bra :)

Barnen hade olika uppfattning om hur det var att flyga.
1 tyckte det var toppen, de andra 2 tyckte sådär.
men så är det ju, man tycker olika här i världen.

I Stockholm gick vi till utrikeshallen och bagaget var redan klart
och boardingen var gjord, så det var genom tullen igen och sen vänta.
Detta planet var betydligt större, och resan skulle ta 8 timmar.
Vi fick fläskfile med potatisgratäng, snacks, juice och macka.

In emellanåt slumrade vi lite grann, men det är svårt att sova 11000 meter upp i luften.



Kan ju säga att de där 8 timmarna kändes som en graviditet.
Ni vet, man väntar och väntar och till slut tror man inte det ska bli någon bebis.
Så kändes flygningen. Jag slumrade en stund och trodde vi snart var framme.
Då visade det sig vara halva tiden kvar.... jippie!

MEN, så småningom kom vi iaf fram.





Vår mysiga guide heter Tana och har bott här i 45 år.
Vi fick ju transfer till hotellen och reste från New Jersey till New York.
Lincolntunneln som är 2 km lång går under Hudsonfloden och förbinder
de 2 staterna.



Infarten till tunneln. Ganska mycket trafik börjar det bli nu.
Så småningom får vi se N.Y´s skyline på väg in.



Taget på en skumpig buss, men ändå.. :)
Vi börjar få en försmak av att vi faktiskt är här...
Men det känns obegripligt. Vi har varit uppe i en evighet
och är ganska möra nu. A har väldigt ont i ett öra och mår inte så bra.
Hoppas hans antibiotika och värktabletter kan göra det bättre snart.

Kommer till hotellet och rummet är stort och fint.
A lägger sig att vila och jag och E hittar en liten market där vi köper dricka,
Ben & Jerry glass och plastskedar... tillbaka med det,
sen går vi till donken och köper lite mat som vi tar med.

Känns som vi ätit hela dagen ändå är vi hungriga hela tiden.
Går ut igen och köper Starbucks kaffe. Jag vet redan vad jag kommer
sakna när vi kommer hem. Det är riktigt varmt, nästan som en svensk sommarkväll.
Och dofterna från storstad, som jag minns från London när jag varit där,
är något jag verkligen tycker om, hur knasigt det än låter. :)

Kl. 22 lokal tid och 03.00 hemma så somnade jag.
Då hade vi varit vakna i nästan 24 timmar.

Fortsättning följer, kramar// AnnBritt




Kommentarer :

#1: Merhy Lundell

Det är så roligt att följa eran resa här, kul med bilderna du lägger ut. :-) kommer allt följa er. Kram

skriven
#2: AnnBritt

Kul att du följer med oss! Har varit så trött hittills så det har bara blivit skriva rakt upponer, ingen tanke bakom och har missat massor, men jag hoppas det blir bättre. =) Kram

skriven

Kommentera inlägget här :