Det Skira Livet

Jag har nu hämtat ringen som ska sitta på mitt finger ist för vigselringarna.



Lite suddigt, jag vet, men jag tycker om den, även om det är ett sätt att hänga kvar vid S ett tag till, så känns det bra att ha den istället.

Har haft några depp dagar nu. Idag var det väl värst och inte blir man piggare av vädret heller. Det har blåst och regnat hela dagen. Hade tänkt ta en promenad och rensa hjärnan, men det kändes inte så inbjudande. Man har väl ofta en ursäkt för att slippa göra det man borde. Kanske hade min sorg blåst iväg med stormarna där ute om jag vågat mig ut. Istället sover jag och gråter halva dagen. Tårarna bara rinner ner för kinderna. När jag var yngre hade jag lättare för att gråta. Efter dom motgångar man haft, eller efter hur livet format sig, så har jag blivit mer medveten om att livet inte alltid är så vackert som man önskar. Hur det än är så är tårar befriande.

Jag säger till E att det är lite synd att jag blir ledsen och trött och så när dom är hos mig. Hon tycker det är bra, för då har jag någon att prata med om jag behöver. 10 år och så kärleksfull. Jag kan inte vara annat än lycklig. Ändå är det inte lycka jag känner. Idag känns det som jag aldrig ska kunna le och skratta igen. Jag vet, av erfarenhet, att jag kommer göra det. Men det känns inte så. Jag är i ett djupt svart hål och det finns inget jag kan hålla mig fast i för att ta mig upp. Jag krälar på botten och känner igen att sorg är fult och vidrigt och förgörande. Alla dessa dagar man ska ta sig igenom på egen hand. Alla tankar, känslor och saknad.
Det känns skönt att prata med M. Vi är ungefär på samma plats i sorgprocessen och förstår varandra. Till henne kan jag säga allt jag känner. Ändå är sorgen, som jag skrivit tidigare, så ensam. Min sorg är min och även om jag vill skynda på det så går det inte.

Jag läste något fint på nätet idag. En dikt. Tänkte dela med mig av den.

Du finns i vinden, som smeker vår kind
Du finns i solen, som värmer vårt skinn
Du finns i regnet, som faller som tårar
Du finns alltid hos oss
Vi ska alltid bära dig i våra hjärtan
och en dag ska vi minnas dig
med glädje istället för tårar

Jag ser fram emot den dagen!
Nu ska jag sova igen. Jag hoppas att morgondagen ska kännas en anings lättare.
Kram till Er som orkar läsa detta!