Om påsken var fin och måndagen kändes som en mycket bra dag, blir de följande dagarna väldigt jobbiga. Allt blir tungt igen och jag orkar ingenting. Barnen får själva fixa mat, jag har ingen matlust och ligger bara på soffan. Tankarna far runt av saknad efter dig, om hur jag ska orka ta mig framåt, hur jag ska orka börja jobba.
För någon vecka sedan for tankarna runt runt kring allt som hänt, jag kunde inte släppa det. Kände att jag behöver skriva av mig. Har ju skrivit en del av och till tidigare och det har varit bra. Man får släppa ut känslorna och får lite distans till det som hänt. Av olika anledningar blir det till sist en blogg. Jag har en dator som bråkar med mig, och för att slippa att det kan försvinna väljer jag att blogga även om jag inte ser det som det mest ultimata. Det är jobbigt men det känns skönt när jag väl skrivit ner om de första dagarnas kaotiska tankar och händelser.
Nu märker jag att saknaden och tomheten inte blir mindre för att jag skriver. Jag har kunnat släppa lite av de första dagarnas skakande känslor, men hamnar mer i fas med den tid jag är i nu, och då känns saknaden och ensamheten väldigt stor.
Under Valborgshelgen ska dotter och jag hälsa på dina barn. Se verkligen fram emot detta. Har saknat dom och längtat mycket. Dina barn är en del av dig och jag vill vara nära dom hela tiden. Men i början på veckan och som det känns nu vill jag ingenting. Rädslorna som kom krypandes i början efter du gått bort börjar visserligen att avta och jag börjar väl mer att bli mig själv, men det är tunga dagar och känslor.
På fredag ska jag tillbringa några timmar på tjejmiddag med goa vänner. Vi har träffats i 11 år nu och känner varandra väl. Det är alltid lika mysigt att ses och det blir skratt och mycket prat med god mat. Ni är väldigt betydelsefulla i mitt liv <3.
Emma och jag styr kosan mot söder, vädret visar sig från sin bästa sida och trots att vi verkar komma fram i god tid, kör jag förstås fel och vi kommer till din äldsta dotter M, halv 4 istället för klockan 2.. Kan bara konstatera att många är glada att jag inte valt att bli kartläsare!
Så åker vi allihop till din andra dotter M och hennes kille P. Vi ser oss om i deras fina hus och det blir grillat kött med hemlagad potatissallad och andra goda saker. En promenad till den fina parken med slottet för att höra de sista tonerna på Sköna Maj välkommen. Vi står och värmer oss en stund vid Majbålet innan vi promenerar hem för att få kaffe och frukt med vit choklad som varit i ugnen en stund. Hur gott som helst. Din dotter med familj och din son åker hem till sig. Vi andra sitter uppe en stund innan vi somnar gott. Det har varit en bra dag men jag saknar dig förstås. Jag får lära mig på nytt att hantera hur jag ska kunna umgås med andra utan dig. Det är inte lätt men det måste ju faktiskt fungera på något sätt.
Efter att vi ätit frukost och pratat en stund tackar E och jag för oss. Vi styr kosan mot Kristianstad för att ta en fika med M, E och P. Tro det eller ej, men jag hittar rätt på en gång!
Tar en mysig fika denna Första Maj, innan vi åker hemåt. Vi kommer ju träffas snart igen, när vi ska urnsätta dig. Det blir inte lika trevligt men, det ska göras och du ska slippa vänta längre på att få ro.
Det känns bra att en vecka som varit tung och jobbig kunde sluta i något positivt. Det finns kanske hopp om framtiden iaf!
