Kärlek

Varit jobb igår och det är jobb ikväll och imorgon 7.30-14.
Vår ica affär har öppet till 23 på kvällen och igår efter jobbet handlade jag lite småsaker.
Tänkte att till midsommar är det ju flera dagar, så jag väntar med att köpa färskpotatis och jordgubbar!

Nu inser jag att det är imorgon, så det blir väl att åka ikväll igen efter jobbet, för på självaste dagen imorgon lär ju det mesta vara slut...

Så är det när man tappar greppet om tid och dagar.
Nu är det inget som jag bekymrar mig så mycket om, fast det kan ju vara lite smått irriterande ibland, när man står där med skägget i brevlådan, så att säga =)

Det viktigaste är ändå att man kommer upp på morgonen och har något från kyl eller skafferi att stoppa i magen.
Om det inte blir precis som jag tänkt så är det ju inte hela världen.
Jag har mina barn hos mig och vi är tillsammans. Vad mer kan man begära av livet?
Vad mer behövs?

Så ser min verklighet ut. Sådan har den blivit efter allt som hänt.
Man kan inte förlita sig på någon annan utan får själv ta konsekvenserna av sina handlingar och tankar.

Har nog blivit lite luttrad av allt som hänt. Kan bli upprörd för stunden, men det finns ingen ork att gräva ner sig eller grubbla för mycket. Man får försöka lämna det som var igår, se nuet och hoppas att morgondagen kommer.

Med allt som händer så sågas en del känslosträngar bort och annat kommer till.
Dock kommer jag kämpa med näbbar och klor för att inte bli bitter.
Bitterhet är fult och egoistiskt och har inget bra i påsen.

En del säger att varför ska vissa råka ut för allt?
Ja, vem kan svara på det?
Och dom säger att nu kan det ju inte bli värre eller hända mer, att nu måste det vända.

Jag ler och säger att det vet vi inget om. Inget förvånar mig längre.
Fast riktigt sant är det inte, jag kan bli mycket förvånad och upprörd, men då handlar det om känslor.
Jag blir ledsen över sånt som har att göra med mitt liv som gift med S.
Sånt som borde vara klart men inte är det.

Det är så skirt, jag vill inte att det ska bli fult och förstört, det vi hade.
Åter igen är den tunna tråden där och det är så nära att den brister.
Man vill tala om för alla, att skaffa inte barn med någon förrän du är säker på att leva med honom livet ut.

Barn far illa i nya relationer. Barn blir svartsjuka på nya vuxna, och nya vuxna blir svartsjuka på barn.
Det är mycket märkligt, men så är det när man vill vara mest älskad och sedd och inte förstår att kärleken i oss och i livet är så stor att den räcker till för alla, men på olika sätt.

Så var rädda om varandra.
Var rädda om kärleken.
Plocka 7 sorters blommor och lägg under kudden.
Att drömma om kärlek kan vara minst lika stort och vackert som att uppleva det på riktigt.

"Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanade , inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner ingen glädje i orätten men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Nu består Tro, Hopp och Kärlek, dessa tre
Men störst av dem är Kärleken"


Ha en riktigt fin Midsommar//Kram

Kommentera inlägget här :